Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täxt - J. C. F. Hæffner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den man, som inom många olika områden af den svenska
musiken ingripit ordnande — grundaren af studentkvartetten,
utgifvaren af koralboken och musiken till de första folkvisorna
samt själf kompositör af sånger med verklig fosterländsk klang
— var ej till börden svensk, ehuru hans lifsgärning utfördes i
Sverige.
Johan Christian Fredrik Hæffner var hessare, född den
2 mars 1759 i den lilla byn Oberschönau, där fadern var
skollärare. Bland hans största nöjen som barn var att
medfölja på fågeljakter i de vidsträckta skogarna, då gossen brukade
kvarstanna hos kolarna i deras hyddor och lyssna till de sagor
och sånger (“snapperlieder“) som dessa då gärna föredrogo.
Medan vinden susade i de höga träden och höstregnet föll i
strida skurar, framtrollades vid stockeldens fladdrande sken
många bilder af förtrollade prinsar och prinsessor — ja, hela
skogen tycktes full af sagornas hemlighetsfulla andeväsen.
Tidigt väcktes här kärleken till de gamla, tyska folkvisorna, hvilkas
melodier blott fördjupade intrycket af det fantastiska innehållet.
Gossen fick, sedan familjen flyttat till Schmalkalden, där han
gick i skola, undervisning i generalbas och orgelspelning af en
lärjunge till Bach, den skicklige organisten Vierling, så att han
redan vid nio års ålder kunde spela orgel vid söndagsgudstjänsten.
Efter ett par års vistelse i Leipzig som student, uppträdde
den unge Haeffner i flera tyska städer som musikdirektör och
begaf sig 1780 på kallelse af en tysk köpman till Stockholm,
där han dock i början tycktes sakna anställning. Han blef
ganska snart sångmästare vid operan och verkade äfven såsom
kapellmästare tillsammans med Vogler, tills han vid dennes
afgång 1799 ensam tillträdde platsen. Hæffner var äfven sedan
1785 organist vid tyska kyrkan.
Det var konung Gustaf III, som i Sverige först på ett
verksamt sätt uppmuntrade de sköna konsterna, och alltifrån
den dag, (den 30 sept. 1782) då den kungliga operan invigdes
blefvo skådespelet och musiken bosatta i vår hufvudstad, där
de förut endast gifvit gästroller. Många framstående musiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
