Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täxt - J. C. F. Hæffner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkade under hans tid för musikens höjande, såsom Kraus,
Naumann och Vogel samt svenskarne Frigel och Åhlström m. fl.
Kungliga musikaliska akademien räknar äfven sina anor från
“sångarkungens“ tid, och det är gifvet att en sådan
undervisningsanstalt skulle bidraga att utveckla de musikaliska förmågor
Sverige alltid haft så godt om. Förhållandena blefvo emellertid
helt olika under Gustaf IV Adolfs regering och denne
egendomlige, föga begåfvade regent kunde aldrig inse operans
berättigande. Det anslag Gustaf III frikostigt beviljat den ur sin
handkassa indrogs helt och hållet, och befallning gafs till och
med om byggnadens nedrifvande, hvilket dock lyckligtvis aldrig
kom till utförande. År 1808 förvandlades Thalias tempel till
sjukhus för de i kriget sårade, och under de bekymmerfulla år,
som sedan följde var ej underligt, att det allmänna intresset var
frånvändt konsten.
De mästare som af Hæffner sattes högst voro näst Gluck,
Bach och Händel, och han framförde med förkärlek deras verk.
Skapelsen gafs äfven under hans ledning första gången i
Stockholm, men Haydn var den sista af de tyske klassikerna han
gillade. Mozart och Beethoven kunde han aldrig tåla, och
denna motvilja ökades endast genom den beundran deras verk
väckte hos andra. Då den franska smaken ännu var den
förhärskande gåfvos mest operor af franska kompositörer, Grétry,
Monsigny m. fl. men äfven inhemska af Uttini, Naumann, Kraus
och andra kommo till heders.
Hæffner uppträdde äfven själf som operakompositör. Hans
första opera, Electra, uppfördes på Drottningholm till firande af
drottningens namnsdag 1787 och såg sedan ett tiotal föreställningar
på operan. Den vann dock ej vidare framgång och
ansågs omogen och oarbetad, liksom en andra, enaktig opera,
Alcides inträde i världen, hvilken blott gafs en gång. Den
följande Renaud ansågs af kännare stå vida framom de första och
innehöll flera vackra körer, bland dem den sedan i Uppsala
mycket populära marschen “Under Svea banér“.
Kompositörens förebild inom operadiktningen var Gluck,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
