Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täxt - Ludvig Norman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o SVENSKA TONSÄTTARE.
musik ^ och skref i skilda tidningar högt ansedda musikupp-
satser och kritiker.
Hvad som emellertid i vida kretsar såväl inom som utom
landet gjort Normans namn mera kändt än denna omfattande
praktiska verksamhet är hans egenskap af tonsättare. Han har
som sådan mest rört sig inom instrumentalmusikens och den
lyriska .^ångens område och skapat verk af djupt och bestående
värde. Han har för orkester skrifvit symfonier, uvertyrer,
marscher m. m. samt inom kammarmusikens område stråk-
kvartetter, kvintett, sextetter, mycket för piano och stråkin-
strument samt för piano ensamt.
Såsom kapellmästare komponerade Norman musik till en
del skådespel, Torkel Knutson, Dagward Frey, Svea och Götha
samt Antonius och Cleopatra. Det ålåg honom äfven att vid
festliga tillfällen komponera musik, och han fullgjorde detta på
ett mönstergillt sätt, ehuru kanske ej alltid med den inspiration,
som åtföljde egna ingifvelser. Så komponerade han musiken
till drottning Lovisas begrafning, till konungaparets kröning
1873, till invigning af Musikaliska akademiens byggnad 1878,
den sköna sorgmarschen öfver Söderman m. m.
Kompositörens sånger hafva dock gjort honom mest känd
i vida kretsar, och bland solosångerna märkas särskildt hans
friska ’’Skogssånger", den stämningsfulla "Månestrålar", den.
ofta sjungna visan ur Dagward Frey, m. fl. Körsångerna höra
till våra yppersta, såsom den sköna medeltidshymnen till Bir-
gitta "Rosa rörans bonitatem", motetten till firande af J. O.
Vallins minnesfest till hans egen välkända grafskrift, "Jordens
oro viker" etc. samt "Det guddommelige Lys" och den sista
sångcykeln "Humleplockningen", hvilka alla blifvit omtyckta
konsertnummer.
Norman var äfven som utförande konstnär framstående och
hade en sällsynt klassisk, mjuk och uttrycksfull ton. På senare
år uppträdde han blott alltför sällan inför en större publik,
men brukade ofta i familje- och vänkretsen låta höra sina själ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
