- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
(7)

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förf. Sjön 1: 444—449), Färs (härad), Tössbo (härad), Värtan (vid
Stockholm). Det har ej synts lämpligt att inkräkta på utrymmet med en
mängd namn, om vilka man endast haft ett frågetecken att meddela.
Namnen kunna nämligen ej anses falla inom ordbokens centrala
område, såsom fallet är med övriga ord, vilka jag ansett mig skyldig att
upptaga, även om beträffande dem just ingen annan upplysning heller
kunnat lämnas än att deras härledning är dunkel eller okänd. Beträffande
familjenamnen har förf. i första rummet måst tillgodose behovet
av sådana förklaringar, som läsekretsen kunde anses mindre väl känna
till. Men då de flesta icke genomskinliga familjenamnen äro av utländsk
börd, medan flertalet inom gruppen äro inhemska, blir sålunda följden,
att ordboken icke av detta namnförråd kan lämna en provkarta, som
proportionellt avvägts efter de olika typernas frekvens. På t. ex. en
av de vanligaste, de tvåledade namnen på -berg, -kvist, -ström osv., givas
därför endast några få exempel. För dylika namn måste släktforskningen
gripa in, och med denna har ordboken icke velat eller kunnat
konkurrera. För övrigt ha naturligtvis vid valet av representanter
för de olika familjenamnstyperna mera frejdade eller allmänt kända
släktnamn föredragits, men ofta ha för helhetsbildens kompletterande
exemplen måst hämtas från helt andra håll. — En del familjnamn av
huvudsakligen suffixalt intresse ha förklarats i avdeln. Ordbildning (t. ex.
-ert, -ertz m. fl.).

4) Årtal eller belägg för de flesta ordens veterligen tidigaste
uppträdande i språket
, för så vitt de ej förekomma redan i
fornsvenskan. Undantag ha gjorts huvudsakligen blott för en del romanska
eller klassiska lånord, bl. a. av abstrakt innebörd eller ett antal verb
-era o. d. — ord, för vilka dylika uppgifter ofta ha ett ganska
tvivelaktigt värde, då samlingarna av sådana helt naturligt äro mycket
ofullständiga och deras äldsta, icke sällan rent tillfälliga uppträdande
(»citat-ord») i många fall icke synes stå i något direkt historiskt samband med
deras nuvarande bruk i språket.

Belägg och språkprov äro ytterst grundade på egna studier och
samlingar, särskilt från 15- o. 1600-talen, från de klassiska svenska
författarna i allmänhet och från det lägre språkets ordförråd. Dessa egna
studier ha legat till grund för ett stort antal av särsk. de utförda
beläggen, ävensom naturligtvis för alla omdömen om ordens o. betydelsernas
frekvens hos olika förf. Men då det i regel gällt att anföra om möjligt
det äldsta belägget för ett ord eller uttryck, har jag för de flesta orden
dessutom måst anlita Svenska akademiens ordboks excerpt, en ovärderlig
förmån, för vilken jag känner den djupaste tacksamhet. Där mina
egna anteckningar, t. ex. från reformatorerna, Var. rer. 1538 eller Bib.
1541, kunnat anses i huvudsak göra till fyllest, har jag ofta sparat mig
mödan att genomgå ordbokssamlingarna. I åtskilliga fall har med ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free