Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
logiskt -t för -d; se -t 2); alltså samma funktion som -ig i bredskäggig osv. Tidigare i dylika fall ofta bildningar av typen rödskägg,
lat. triangulus, trehörnig, sanskr. jîvá-putras, som har levande söner,
varav ett minne kvarlever i adj. på -lig (av lik i betyd. ’gestalt,
utseende), t. ex. kunglig, varom ordb. under -lig.
2. -ad (-nåd) i abstr.: fsv. -aþer, isl. -aðr, av
urgerm. -ôþu, -ôðu- (jfr got. gabaúrjôþus, lust, wratôdus,
resa) = lat. -âtus i t. ex. apparâtus till apparâre, bereda,
magistrâtus till magistrâre, styra (= det lånade -at i
apparat, magistrat, ornat). I nord. spr. urspr, till verb på
-na t. ex. blånad : blåna, bli blå, fägnad : fägna,
hugnad : hugna, hägnad : hägna, saknad :
sakna, svullnad : svullna (jfr fsv. sulnadher :
sulna), trånad : tråna, samtliga med motsvar. i fsv., o. från blott
ä. o. y. nsv. t. ex. bulnad : bulna, hårdnad : hårdna. Ur
dylika bildningar lösgjorde sig ett suffix -nad, fsv. -naþer osv. (såsom -
ling, -ning av -l, -n, + ing, -sel av
-s + (e)l osv.), som kunde läggas både till starka o. svaga
verb, t. ex. bonad : fsv. boa i betyd. ’göra i ordning, smycka’
(=bo), klädnad : kläda, kostnad : kosta,
levnad : leva, skapnad : skapa, skillnad :
skilja, trevnad i avljudsförh. till trivas (jfr treven),
vårdnad (= vålnad : fsv. varþnaþer) : vårda, fsv.
varþa, vävnad : väva, samtliga i fsv., o. från blott nsv.:
byggnad : bygga, fyllnad : fylla (jfr fsv. fulnadher,
fullhet m. m.: isl. fullna), härnad : härja, sömnad :
sömma, vördnad : vörda. F. ö. stundom med substantiviskt
grundord: fänad (om ej till ett verb = isl. féna?), sårnad
(: sår?), tjuvnad, eller adjektiviskt sådant:
lystnad (: lysten), jfr trevnad ovan. Dessutom ibland genom
ombildning av ord med annan avledning, t. ex. brånad till fsv.
broni, bruni, ledsnad till ä. nsv. ledsna ds., lydnad
till fsv. lyþna ds., rodnad till ä. nsv. rodna, rodne ds.
(som själva ombildats av fsv. rudhme), spånad till ä. nsv. spåne,
ävensom marknad (ytterst från lat. mercatus, som bildats med ett
etymologiskt identiskt suffix, varom ovan).
Suffixet -ad motsvarar -od i lånorden armod o. klenod samt
-at i sirat; se -od. Av annat ursprung är däremot -ad i
månad (: måne) = got. mênôþs.
3. -ad (med betonat -â-) i en del lånord:
dryad, myriad, nomad osv., vanl. genom tysk el. fransk förmedling,
av grek. -ad i dryás, genit. dryádos, osv.; samma -ad som
delvis ligger till grund för germ. -at- i germ. vb på -atjan (se
-ta); jfr -iad.
bastonad, bravad, charad, fasad, limonad,
marmelad, raffinad, rulad, m. fl., från fra. -ade, av
sydromanskt urspr. (span. -ada, ital. ata m. m.), i denominativa o.
deverbativa ord, jfr t. ex. bravad (fr. -ade) till bravera, fra.
braver, men limonad till fra. limon, citron, osv.; motsv. lat.
-âta, varav i fra. det folkliga -ée i allée (sv. allé),
entrée (sv. entré) osv. Etymol. = at i sonat, suckat,
se -at. I chokolad från span. hör ändelsen redan till det aztekiska
grundordet på -atl.
-age [1] (-âsch): i en del abstrakta o. kollektiva från sjö- el.
handelsspr., t. ex. bräckage (från eng. breakage, till break,
bryta), lastage (från lty.), läckage (från lty., jfr fra. coulage),
slitage, tacklage o. tonnage (se d. o.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
