Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såsom tunga o. föga folkliga böra dessa bildningar, där så ske
kan, undvikas, och de kunna också mången gång utan möda ersättas med
kortare och kärnfullare uttryck. Se f. ö. Cederschiöld Studier öfver
verbalabstrakterna, Gbg 1908, jfr dock även Noreen V. Spr. 5: 446 f.
2. i part. pres., svaga former till (t. ex.) got. -ônds, -ands, motsvar.
lat. -ans (genit. -antis), -ens (-entis; se -ang, -ant, -ent), grek. -ont-, -ent-
osv. Ofta substantiverade såsom domhavande, handlande.
3. i participliknande utvidgningar av förstärkande natur t. ex.
beckande, ellande, smäckande (full), sprittsprångande osv.; villande (till
vill); rosende, ombildning av rosene (jfr mhty. rôsin, rosig, ävensom den
fsax. genit. plur.-ändelsen -ono; se under ros 1); i ä. nsv. även döranne
o. smellende (full), sprickande (mätt).
Om hyende se under -ende.
-ander i familjen., till grek. anêr (genit. andrós), man, t. ex. Hylander o. Silvander, ’Skogman’, Neander, ’Nyman’, stundom till ortn. t. ex. Arhusiander (till Aros, Västerås); se art. <sp>Neander</sp>. - Ibland väl utvidgningar av namn på -man, t. ex. Bromander (till Broman?); jfr -inder i Wallinder o. d.
-ang: ofta av fra. -ant, ändelse för part. pres., t. ex. pendang, egentl.: hängande; transparang, egentl.: genomskinlig; jfr -ant. I komplimang (fra. compliment) hör urspr, -m- till suffixet = lat. -mentum, se -ment. Harang från fra. är etymol. = ring.
-ans, se -ens.
-ant (ofta, över fra., med uttalet -angt): i regel till romanska o. lat. part. pres. på -ant (lat. -ans, genit. -antis), nära besl. med sv. -ande; t. ex. adj. bastant, briljant, charmant, dansant, frappant, genant, intressant, konstant, kontant, pikant; substantiverat i t. ex. briljant, guvernant el. debutant, prenumerant osv. till verb på -era. Jfr det etymol. identiska -ang i pendang osv.
1. -ar (svagtonigt) i t. ex. sommar, se -r. - I lånordet koppar ytterst från senlat. cuprum till grek. Kýpros, Cypern.
2. -ar (betonat), av ty. -ar, lat. -âris, -âre i t. ex. exemplar el. adj. polar, solar; av ty. -ar, lat. - ârius i t. ex. kommentar; av ital. -aro i korsar; av serb. -âr i bojar (serb. boljâr, den förnäme); samtliga dessa avledn. besläktade (se -are). Annat ursprung har -ar t. ex. i standar (se -ert); o. i barbar (egentl. reduplic. bar-bar-), bulgar, jaguar (sydamerik. indianord), magyar (från ungerskan), tartar (från turk.-pers.) o. i det från fra. lånade ljudhärmande fanfar.
-ard i bastard, Leonard, Richard osv., se -ert.
-are: allm. germanskt, motsvar. got. -areis, ty. o. eng. -er (fischer, fisher); snarast gammalt lån från lat. -ârius (camerarius = kamrer; jfr -ar, -arie, -iär, -när, -är). Äldst denominativer t. ex. domare : dom, dråpare : dråp, klockare : klocka, torpare : torp; stundom även i nybildningar, ss. över- o. underklassare. Men som dylika ofta vid sidan hade av samma stam bildade verb (köpare : köp o. köpa, lekare : lek o. leka osv.), kom suff. -are efter hand att övervägande bilda deverbativer, ofta betecknande personer som ’pläga göra det el. det’, icke sällan med klandrande innebörd t. ex. bakdantare, skrymtare, el. som utöva ett visst yrke t. ex. bryggare, åkare. Mördare har ombildats efter mörda av det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
