- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
xvii

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fsv. læpi, läpp, ävensom hiærne, hiæsse (nu -a; se -a mom. l)[1]; ofta
till verbrötter, med urspr. svagt avljudsstadium o. agentisk el.
instrumental betyd. t. ex. bete (huggtand, fsv. bĭti), som biter el.
varmed det bites, droppe, som dryper, flotte, som flyter, släde (fsv. sliþi
m. m.), som glider, stege (till stiga, instrum.), stråke (till stryka, instrum.),
el. passiv betyd. (nomen act.) t. ex. bråte, det brutna, båge, den böjda
(av fsv. broti, boghi)[2], el., med annat rotstadium, stake (till germ. roten
stak, vara styv); el. i abstrakta (där dock nsv. har a från oblika kasus
t. ex. frossa, sveda el. adj.-abstr. hetta, fsv. hiti, liksom f. ö. även i de
på annat rotstadium bildade adj.-abstr. vana, vånda av fsv. vani, vande;
se -a mom. 1); vidare som tillhörighetssuffix (’liknande, försedd med’
o. d.) t. ex. borste (: borst), galge (jfr litau. žalga, stång), mjölke (: mjölk),
namne (: namn), udde : udd, familjen. Trolle : troll; ofta dock med
sedermera försvunnet prefix ga-, jfr granne = got. garazna till germ. *razn-,
hus; icke sällan med -e (-an) utan märkbar avvikelse i betyd. t. ex.
binge (: isl. bingr), kulle (: kull), vigge (: vigg), varvid i vissa fall dock -e
kan vara äldre än den starka formen; el. i substantiveringar t. ex.
dumbe (: dum i betyd, ’stum’), fåne (no. faaen, enfaldig), hare, den grå,
järpe, den brune, like, nate (: fsv. *nater, våt), unge; f. ö. ytterst vanligt
i (urspr.) smek- o. kortnamn t. ex. Adde, Kalle, Lasse, Nisse, Sigge.

I värme däremot av *warmian-; med samma suffix som i lånordet
kämpe av *kampian-.

I sate beror e på missuppfattning av satan som ackus. sg. best. f.

Det i familjenamn uppträdande -e har mycket växlande ursprung;
ofta från lty. o. ty. t. ex. Jahnke, Heyne, men även med inhemska anor.
Dessa äldre namn ha sedermera tjänat som mönster för ett stort antal
nybildningar, särskilt allmänna från och med 1880-talet, kanske genom
inverkan från romannamn ss. Nils Lyhne, Erik Grane, vilka i alla händelser
synas ha varit urbilden för de fingerade familjenamn på -e, som länge
varit på modet i vår roman- och novellitteratur.

2. i mask. herde, fsv. hirþe = isl. hirđir, got. haírdeis, av urgerm.
*herđia-, med tillhörighetssuffixet -ia till hjord (*herđō).

3. i urspr. fem. på urgerm. -īn, till adj., motsv. got. mikilei,
storhet (till mikils), t. ex. vrede o. glädje (med j från vb. glädja); i övrigt har
denna i fsv. talrikt företrädda bildningstyp ersatts av ord på -het m. m.
t. ex. blīdhe, blidhet, blinde, blindhet, dirve, djärvhet, milde, mildhet, osv.

4. i neutra på urgerm. -ia el. motsvar. bildningar (= ie. -i̯o- i t. ex.
lat. vitium, grek. paidíon, sanskr. -hátyam):

a) till sbst. Synnerligen vanligt i sammmans., en företeelse med


[1] Jfr de likaledes till n-stamsdekl. hörande fem. bringa, haka, lunga, tunga,
neutr. hjärta, öga, öra osv. I näsa uppträder dock en gammal pluralform.
[2] Det föreligger väl ej tillräcklig anledning att med Wessén (Zur Gesch.
d. germ. N-dekl.) till sin uppkomst skilja typen båge från droppe o. betrakta
den förra som utvecklad ur part. pf. pass. urgerm. *buʒena-; jfr isl. vitstole,
berövad sitt förstånd, osv. Växling av aktiv o. passiv betyd. inom samma
formation är mycket vanlig; jfr t. ex. de germ. möjlighetsadj. på -i (-ia) av typen
isl. kvǽmr, nǽmr (se art. angenäm, bekväm), sv. adj. för, gäv, häv osv., el.
de germ. adj. på -la- el. grek. tomós, skärande, o. tómos, del, det avskurna, osv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free