- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
xviii

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

urgamla anor; jfr grek. monomákhion, envig, till mákhē, strid (liksom
det likbetyd. fsv. ēnvīghe : vīgh, kamp), lat. quinquennium, femårsperiod :
annus, år (med e- av -a- på grund av accentförsvagning), æquinoctium,
dagjämningstid : nox (noct-), natt, got. ufarmêli, överskrift : mêl, skrift, o.
f. ö. i alla germ. spr. (urspr. sannol. med någon skiftning i betyd. hos
grundordet o. avledningen). Ex.: anlete (= fhty. antlizzi) : ä. sv. anlet,
bomärke (: fsv. mark el. också : märke), dagsverke (: verk), envälde, övervälde
(: våld), fiskafänge (: fång), genmäle (: mål), konungadöme (: dom), lystmäte
(jfr fsv. lustmæti : mat; märk urspr. kortstavigt), skaplynne (: fsv. lund),
tillfälle (: fall; jfr även t. ex. ä. nsv. dödsfälle : fall), umgänge (: gång),
uppehälle (: håll), vedermäle (: mål, märke m. m.), hybble, Nybble o. Tibble
av -böle (: bōl), Lödöse (: ōs), Säffle av *Sæfælle, sjöfallet (: fall), Åloppe,
Ålöppe (fsv. Ālöpe : löp, lopp), Åminne (fsv. Āmynne : mun, mynning) [1]. —
Vidare i enkla ord (av vilka dock somliga synas ha lösgjorts ur
sammans.), t. ex. dike (: isl. dík f.), gille (: gäld), ide av hīþe (: sv. dial. hi(d)),
lynne (: lund), möte (: fsv. mōt ds.), skede (: isl. skeiđ n.), sköte (: sköt n.,
ännu poet.), snöre (: snōr ds.), ofta som tillhörighetssuffix, särsk. i
kollektiver o. ämnesnamn, t. ex. (ofta dial.) björke (ombildat av birke),
böke, eke, hässle, räfte, takstänger (: raft), trinne, gärdsle (jfr trinna,
gärdsgårdsstör), töre (: *terw- i tjära), törne (: torn, tagg, i liktorn, fsv.
þorn, jfr hagtorn), virke (: verk), älme (: alm), i stycke (: stock) väl med
diminutivisk funktion.

Dessutom i åtskilliga ortnamn, t. ex. (i vissa fall) Vänge. Annars
är ofta -e i nsv. ortnamn svårt att bestämma, även där fsv. har -e, ss.
i t. ex. Ede, Hede, Rumme, Stene. Dylika namn kunna näml. också utgå
från dat. sg. på -e (t. ex. Sunne : Sund) el. plur. på -ir, -er (jfr fno. Lundir,
fsv. Vālir osv.). I somliga, där fsv. har -a, beror nsv. -e på svagton t. ex.
Nömme av Nöma, Väle av Vædhla. Tälje har utvecklats ur Tælghia,
liksom ett Vänge i Uppl. ur Vængia. I vissa fall har -e i nsv. ortnamn
försvagats av -o (-u), oblika former till fem. på -a, t. ex. Bräcke (åtm.
i flera fall av fsv. Brækko, till Brækka = sv. Bräcka), Ävje (förr Ävjo, -u,
till ävja).

b) till adj., t. ex. frälse, egentl.: frihet (: fsv, fræls, fri), kynne (: isl.
kunnr, besläktad), lyte (isl. ljótr, ful), nöje, egentl.: tillräcklighet (: fsv. adj.
nōgher, tillräcklig, jfr adv. nog; i nsv. med betyd.-anslutning till
parallelbildningen fsv. nöghia, tillfredsställa), snille (: snäll i betyd. ’klok’); änne
(: germ. anþ-, mot, i anlete).

Hit hör även före (i adj för) o. sannol. läge (: isl. lǽgr), säte (: isl.
sǽtr); alltså till möjlighetsadj. på -ia, vadan i-et redan ingår i grundordet.

c) till verb, t. ex. bete, bygge, byte, fiske, följe, gifte, hänge, hölje,
klänge, knäppe, skifte, skrälle, skygge, sänke, tycke, täcke, yrke; lånord ss.
häkte, sikte; av dessa flera unga bildningar ss. t. ex. även den kemiska
termen kväve o. sålunda egentl. ej bildade med suff. -ia utan
analogibildningar efter dylika, liksom också det unga område till råda om. Spänne
kan höra hit el. vara avlett av fsv. sbst. -span osv. Styre är däremot ej
bildat av vb. styra utan avlett av germ. *steurō = fhty. stiura, stöd, osv.


[1] Även som första led, t. ex. fångesman (fsv. fangismaþer) : fång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free