Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ovan nämnda bildningar (utom hölje, kväve, täcke) innehålla en
(urspr.) långstavig stam. Undantagsvis uppträder dock -e även i andra
ord, t. ex. lystmäte till mat.
Samma suffix -ia ingår i fäderne o. möderne, se -erne.
Hit höra däremot ej, från historisk synpunkt, linne, ylle, ä nsv.
öde, egentl. till neutr. adj. linnet osv., vars t uppfattats som best. form
(se -en 2). — I arbete (från mlty. arbeit) är -e tillagt i fsv.
På grund av synkope uppträda en del (urspr. kortstaviga)
bildningar på urgerm. -ja i nsv. (o. fsv.) utan suffix, t. ex. kön av *kunja-,
se nedan.
5. i några oböjl. adj.: frälse till fsv. sbst. frælse, närmast dock
utbrutet ur sammans., såsom också skatte från skattehemman o. d.; o.
vidare ömse, egentl. fsv. plur. ymsir.
6. i adverb, t. ex. framme, inne, nere, uppe, ute, motsv. got. på
-a, väl gammal kasusform; länge är en gammal ackus. sg. till ett fsv.
*længe, längd; före har urspr. bildats som över, men mist sitt slut-r; om
miste se ordb. d. o.
2. -e (betonat) i allé, entré, resumé osv., se -ad 3.
1. -el (obetonat el. svagtonigt): sbst. 1. motsv. fsv. -il, i nsv. med
tvåstavighetsaccent: a) i ä. tid ofta uttryckande den (el. det) handlande
(nomen agentis), t. ex. fsv. biþil, friare (vartill da. bejle, fria), egentl.: som
beder, ofta i djurnamn t. ex. nsv. (blod)igel, egentl.: som sticker (germ.
*eʒila- till ie. egh-, sticka), snigel, egentl.: som kryper (av *sneʒila-;
av-ljudsform till eng. snail), spindel (fsv. spinnil), egentl.: som spinner, stekel,
egentl.: som sticker, svirvel, egentl.: som snurrar runt, till germ. *swerƀan,
svivel, egentl.: som rör sig, till sv. dial. sväva, virvel, egentl.: som vrider
sig, till germ. *hwerban, vända, vrida, vivel (väl lånord), egentl.: som
rör sig hit o. dit (även ingående i tordyvel), lånordet slyngel (ä. ty.
schlüngel osv.) till germ. *slingwan, slingra sig; el. b) instrumentet
(jfr -l) t. ex. degel, egentl.: formningsredsksp, till ie. dhigh-, forma, knåda
(besl. med deg), gördel till germ. *ʒerđan, omgjorda, nyckel (förr: lykil)
till fsv. lūka, stänga, tygel till germ. *teuhan, draga, törel, kärnstav, till
germ. *þweran, vrida; el. lånorden bängel, egentl.: påk, till ty. dial. bangen,
slå, flygel (till flyga), mejsel (till got. maitan, hugga) osv.; i båda dessa
grupper ofta bildade på svaga rotstadiet i förh. till grundverbet (så
t. ex. stekel o. alla uppräknade instrumentaler utom bängel, mejsel; törel
är tvetydigt); el. c) med diminutivisk karaktär (jfr -la, -ling), t. ex.
revel (till rev), dial. trygel till tråg el. lånorden skänkel (till skank), stängel
(till stång), svickel (ty. zwickel: zwick). Av germ. -ila-, äldre -ela-, av
ie. -elo-, jfr lat. famulus, tjänare, av *fam-el-o- (se art. familj), porculus,
gris, av *pork-el-o- (till porcus, svin, alltså dimin.; se fargalt) samt
de ytterst från lat. lånade ord, som uppräknas under 5. — Om det
historiskt sett hithörande rännil se under -il.
2. av fsv. -ul, -ol, i nsv. med tvåstavighetsaccent: dels
denominativa i t. ex. angel (metkrok, isl. o̜ngull), ankel (fsv. ankul): mhty. anke,
led på foten, (hjul)axel (fsv. axul): fhty. ahsa osv., skakel (fsv. skakul):
ä. sv. skak, hälla, boja, avljudsform till no. skaak, skakel, åtel (fsv. ātol):
ä. nsv. åt, frätning, ohyra, isl. át, mat; dels av verb el. verbrötter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
