Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som kommit att kvarleva särsk. i ord med förklenande betyd. o. givit
upphov till nybildningar av samma slag. Stundom medföljer det gamla
nominativ-r i böjningen, t. ex. plur. spjuvrar (jämte spjuvar). Samma
nominativändelse -er lever också kvar i sbst. dager (nu med r inkommet
i böjningen, plur. dagrar) = dag (egentl, ackus. sg.), i adj. saker samt i
de med fjäsker osv. till betyd. jämförliga: (en riktig) dummer, (din)
stygger osv. I t. ex. bitter, diger, vitter m. fl. är däremot r-et suffixalt (se -r).
2. av urgerm. -ura- i fjätter av fsv. fiætur, klapper- i klappersten
(förr klap(p)ur), staver, stör, av fsv. stavur (besl. med stav); se -r o. -ur 2.
3. motsv. sv. -are i t. ex. vissa från ty. lånade ord t. ex. mäster
(jämte mästare), särskilt folkslagsnamn såsom indier, perser o. i
familjenamn (ofta från ty. el. lty.) t. ex. Böttiger, tunnbindare, Köhler,
kolare, Portner, portvaktare, Richter, domare, Schlyter, fångvaktare,
Schröder, skräddare, el. Beijer, bajrare, Mannheimer, från Mannheim, el.
efterbildningar av dylika, t. ex. Asker, Linder (vanl. naturbeteckningar);
dessutom som förlängning av äldre familjen., ss. Alströmer, Lindquister.
Samma -er ingår i familjn. på -ner; se under -när.
4. I en mängd lånord av mycket skiftande ursprung, stundom ej
suffixalt; t. ex. alabaster (ytterst av grek. alábastros, bäver (mlty. bever =
det inhemska bjur i namn), centner (från ty., egentl. av lat. -arius), chiffer
(urspr. arabiskt o. etymol. = siffra), cinnober (grek. kinnábari), cylinder
(ytterst av grek. kýlindros), daler (från lty.), däcker (mlty. deker, ytterst
av lat. decuria, tiotal), eter (ytterst från grek.), feber (ytterst av lat. febris),
fiber (= ty., av fra. fibre, av lat. fibra), fönster (från mlty. vinster, av lat.
fenestra), genever (från holl., från ffra. genevre, av lat. jūniperus,
enbuske), hummer (snarast från lty., motsv. isl. humarr), iver (från mlty.),
junker (från mlty.; -er egentl. = herre), kader (ytterst lat. quadrus,
fyrkantig), kaliber (ital. calibro), kamfer (arab.-pers. kāfūr osv.), kandelaber
(ytterst lat. candelābrum : candēla, ljus, med ie. suffix -dhro-, som i vissa
fall kan motsvara germ. instrumentalsuff. -đr-, se -der), klister o. kloster
(se -der), klöver (växt, från mlty. klêver, sannol. germ. *klaiƀ-r-iōn, besl.
med klibbig), klöver (kort; jämte spader osv.; se ordb. under klöver),
knaster (från holl., ytterst av grek. kánastron, korg), koger (ä. da. kaager,
mlty. koker), krater (ytterst grek. krātḗr, blandningskärl), lager, förråd
(från ty.), lager (växt; ytterst lat. laurus), liter (ytterst grek. lítra), manöver
(från fra.), marter (ytterst lat. martyrium), meter (ytterst grek. métron),
monster (lat. monstrum, se -der), panter (grek. panthḗr), plåster (ytterst
grek. émplastron), pläter (jfr eng. plate), med er från silver, puder (= ty.,
av fra. poudre, av lat. pulverem, varav ty., sv. pulver), socker (arab.-pers.,
ytterst sanskr. çarkarā, grus, småsten), tender (från eng.), vicker (= da.
vikker; med pluralt -er; från ty. wicke) osv.
5. under o. över innehålla samma komparativsuffix -er som t. ex.
lat. super. Komparativavledn. -t + er ingår i efter, lat. inter osv. samt ord
som beteckna ’en (osv.) av två’ ss. annan (av ie. *an-ter), varken (ie.
*kᵘ̯o-ter) o. sannol. fader o. moder; jfr med ie. -tr- väderstrecksnamnen
söder, väster osv., norr (av ie. *nr̥-tr-).
Anm. Om -er i giller o. d. se under -der. Jfr f. ö. under -r (där
bl. a. -er av -r utan äldre mellanvokal behandlas).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
