Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-ga i sbst. fradga, stadga har sitt g från de till grund liggande
adjektiven ä. nsv. fradig, fsv. staþugher. De motsvar. verben äro antingen
bildade av sbst. el. parallellt uppkomna av samma adj. (såsom vb. glödga,
helga, nödga, sarga, värdigas m. fl. till fsv. glödhogher osv.).
I vb. vidga, vredgas kunde man möjl. tala om ett verbsuffix -g, då
dessa ej vid sidan ha adj. på -g: de ha kanske alltså bildats efter mönstret
av de förut nämnda.
-i: icke sällan av mlty. -îe (= ty. -ei), av ffra. -ie, av el. motsvar.
mlat. -ia (jfr -eri), t. ex. (med germ. stam) kofferdi, maskopi, staffli, värdi,
ävensom t. ex. Lombardiet, Turkiet; dessutom ofta (genom tysk el. fransk
förmedling) ytterst av grek. ord på -ia, t. ex. allegori, analogi, astronomi,
filosofi, geografi, harmoni, monarki, tyranni.
-iad: i bellmaniad, gustaviad osv., samt med -i hörande till
grundordet t. ex. jeremiad, efter fra. Henriade (Voltaires dikt), Iliade, efter
grek. İliás, genit. -ádos; se f. ö. -ad 3 o. -id.
-ick i manick, se -ika.
-id: i t. ex. karbid, sylfid o. det inhemska tegnerid, av fra. -ide
(sylphide), av grek. -id- (nomin. -ís, -ídēs), som förhåller sig till -iad- som
-ikós till -iakós; se -iad.
i t. ex. adj. solid, splendid av fra. -ide av -idus i lat. solidus,
splendidus (ie. -d-; möjl. även -dh-); i adj. perfid hör däremot -id- till stammen
(lat. fīd-us, tillförlitlig).
-ienn, se -enn.
-ig: t. ex. stenig; åtm. i regel från lty. el. ty. -ig; som ersättning
för fsv. -ugher, -ogher, ä. nsv. -ug, -og (kvar i avog, gissug, idog[1] samt
i t. ex. uppl. dial. -ug o. västmanl. -u), som efterträtt ä. nsv. -ut, -ot, fsv.
-utter, -otter (jfr stackot); av germ. -ʒa- med föreg. a, ĭ, ī, u, växl. med -ha-
i got. stainahs, av ie. -ko- jfr t. ex. grek. hippikós, hörande till häst, lat.
fabrica till faber, hantverkare (se -ik); historiskt samma ie. -k, som ingår
i -ing, -ung. — Äldst till sbst., ofta i betyd. ’försedd med, full av el.
bestående av, liknande’ t. ex. benig, hårig, skuggig, snuvig, sotig, uddig osv.
(ett synnerligen stort antal), el. (till abstr.) t. ex. dygdig, listig, nådig,
tålmodig, väldig, lånorden duktig (: mlty. duht av germ. *duhti- till duga), häftig
(jfr mhty. heifte, våldsam) osv. el. (till personl. sbst., vanl. med förklenande
betyd.) t. ex. brackig, fjantig, snobbig, stollig (av vilka dock en del
även kunna föras till motsv. verb). Senare, dock även dessa med gamla
anor, även till adj. (el. adv.) t. ex. blödig, värdig el. motig till adv. mot
(jfr ty. widrig) el. framfusig till äldre framfus, ihålig till ä. nsv. i hål,
fsv. i hul (jfr under art. ikalv o. istadig), villrådig till fsv. villerādha,
jfr översättningslånet självständig (: mhty. selpstênde;) redan i got., t. ex.
sineigs, gammal, till ie. *seno- = sanskr. sána, gammal. Slutligen även till
verb (i så fall med aktiv el. passiv betyd.), t. ex. dåsig, grinig, pösig,
sölig, vinglig, äcklig (av vilka dock somliga även kunna föras till motsvar.
abstrakta); jfr ty. säumig, långsam (fhty. sûmig), till vb. säumene osv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
