Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
n + det indoeur. femininsuffixet -ī, jfr grek. téktaina : téktōn, hantverkare
o. d., o. se under -is 1 samt art. mö, orre, röj). Ex. från olika grupper:
furstinna, gudinna, regentinna; biskopinna, överstinna; lärarinna, tjänarinna
(om yrken annars vanl. -erska, t. ex. tvätterska); judinna, förr även:
kristinna (t. ex. 1872); ryttarinna, följeslagarinna (o. i ngt annat betyd.
följeslagerska); björninna, lejoninna (förr: lejinna, t. ex. gamla bibelövers.),
tigrinna, varginna, åsninna (vissa ej användbara inom alla stilarter). Har
stundom ersatt äldre inhemska o. kortare bildningar, t. ex. gudha,
gudinna, vina, väninna. I ä. nsv. stundom -inna vid sidan av el. i st. f.
-(er)ska, t. ex. generalinna (jfr da.), mördarinna, svägerinna, äthiopinna;
för nsv. -issa i t. ex. profetinna. Jfr -ska.
-ion: t. ex. nation, station, se under -d o. -on 2.
-ir: i bankir, furir, se -iär.
1. -is (obetonat), mer el. mindre vard., skämts., t. ex. Gästis, labbis,
Opris, efter nobis (se ordb. d. o.), samt f. ö. borstis, lantis, probis,
provårskandidat, vaktis; champis, svagis; flintis, tjockis; bakis, bakrus, bondis,
bondånger, byxis, byxångest, dekis, tumis; stupis, stupfull; mjukis o. tjänis.
Ytterst åtm. delvis uppkomna i skol- o. studentspr. i anslutning till lat.
ord på -is; dock ha personbeteckningarna möjl. också en annan förebild,
nämligen det även i dial. vanliga gubbis, som kanske snarast är en
inhemsk bildning (se art. gubbe).
2. -is (betonat): dels i aktris, direktris o. d., av fra. -ice av lat. -īx,
genit. -īcis (t. ex. victrīx, segrarinna, till victor) till stammar på -ī (gammalt
femininsuffix; se -inna), dels i exercis, malis, notis, servis, sottis o. d., av
fra. -ice, -ise, av el. motsvar. lat. -itia, -itium, i t. ex. nōtitia, excercitium
(vars -it- är identiskt med germ. -iþ- i suffixet -iþō i t. ex. bygd, varom
under -d). Polis i poliskonstapel o. d. av fra. police, av mlat. politia; polis
(försäkringsbrev) av fra. police, av provenç. polissa = ital. polizza; se
närmare polis 1, 2;
även av annat ursprung t. ex. kapris, ytterst av ital. capriccio,
surpris till part.-pf. av fra. surprendre.
-isera, se -era.
-isk, se -sk.
-ism, -ist: i en mängd moderna, ofta ytterst från fra. lånade
nybildningar, med lat. -ismus (av grek. -ismós) el. senlat. -ista (av grek.
-istḗs), urspr. till grek. verb på -ízō; t. ex. absolutism, -ist, aktivism, -ist,
cyklist, pacifism, purism, rojalism, socialism, sofism, icke sällan med germ.
grundord såsom blåbandist, hovrättist, nykterist o. det något vulgära
fyllerist, odist (till namnet på sångsällskapet OD), verdandist el. (från eng.)
truism. Av mycket unga nybildningar må nämnas bilism (Sv. Dagbl.
1922), motorism o. motorist (Sydsv. Dagbl. 1922). Ahnfelt Studentm. har
det föga välljudande brännvinism. Jfr -asm, -ast.
-issa: i abbedissa osv., från mlat. -issa osv., se närmare under -ess, -essa.
-it: av romanskt ursprung, vanl. motsv. (el. ofta från) fra. -ite, av
grek. -ítēs, med -t- ytterst från abstr. på (ieur.) -tā, -tāt-, men sedermera
bildade till ord av helt annat slag; t. ex. eremit, samarit, sybarit, i nyare tid
t. ex. jesuit, moskovit, semit ävensom t. ex. de speciellt svenska bildningarna
falsterboit, kalmarit, uppsalit (det senare nästan blott lundensiskt uttr.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
