- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
xxxi

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessutom i en mängd mineral. och andra beteckningar såsom antracit till grek.
ánthrax, kol (stundom, fast sannol. med orätt, sammanställt med sv.
sinder), apatit (till grek. apátē, bedrägeri, så kallad av tysken Werner
1786, emedan mineralogerna länge misstogo sig om mineralets natur),
augit (av lat. augites, Plinius, till grek. augḗ, glans), diorit (jfr grek. diorizō,
begränsar, särskiljer, till diá o. (h)óros, gräns [se horisont]: i de först
beskrivna bergarterna skilde sig vissa beståndsdelar skarpt från varandra),
dulcit (till lat. dulcis, söt), granit (se d. o.), leptit (till grek. leptós, fri),
mannit (till manna), pegmatit (till grek. pḗgma, det stelnade), pyrit (till
grek. py͂r, eld, se fyr 3), sorbit (alkohol bl. a. i rönnbär, Sorbus),
stalaktit (se d. o.), stilbit (till stílbö, glänser), sulfit (se d. o.), syenit (se d. o.),
trilobit (se d. o.) el. det av inhemska ord bildade alnöit, till Alnö, o.
dellenit, till sjönamnet Dellen Häls. Etymologiskt samma -t ingår i troglodyt,
men ej i proselyt (se d. o.). — I bandit är -it- minne av part.-pf.-ändelsen
-ito i ital. bandito, i habit (från fra.) av suff. -itu- i lat. habitus (genit. -ūs)
o. i visit av iterativsuffixet -it- i lat. visitāre, besöka; kolorit kommer
ytterst av ital. colorito (jfr kulör).

-itet: t. ex. celebritet, dignitet, universitet, ofta genom tysk el. fransk
förmedling från lat. -itas (genit. -itātis), vars -tāt- uppstått genom
sammansmältning av -t + āti-, till adj. (o. sbst.) ss. societas till socius (-os) o.
cīvitas till civis. Nybildning: förnämitet.

-iv: av fra. -ive o. lat. -īvus, -um, t. ex. sbst. laxativ, positiv o. adj.
aktiv, konstitutiv (jfr konstitut-ion), positiv, spekulativ (jfr spekulat-ion).

-iär, -jär: av fra. -ier, -ière, av lat. -ārius (-ārium), -āris, i sbst. t. ex.
finansiär, grenadjär, kyrassiär el. saladjär; i adj. t. ex. familjär, reguljär,
tertiär; se f. ö. -arie, -är o. -are. — Genom tysk förmedling även
uppträdande som -ir t. ex. bankir, furir.

-ja: i sbst, i regel av el. motsvar. urgerm. -jōn (-iōn), t. ex. (sannol.
el. möjl.) till verb el. verbrötter: bölja (fsv. bylghia, rot bhelgh, svälla),
mölja (rot mel, mala krossa), mörja (rot mer, krossa), smedja (germ.
*smiđ-, avljudsform till vb. smida), ässja (rot as, brinna); el. avledn. av
sbst., t. ex. deja (: deg); blöja (: ty. blahe; det nuvarande j-et är dock
sekundärt, medan det ursprungliga bortfallit), hässja (: fsv. hæs[1]), ryssja
(se d. o.), svedja (fsv. -sviþia : sved, fsv. sviþ, el. möjl. till vb. sveda, fsv.
svidha)[2], tilja (: fsv. þiæl, botten i tyg), vidja (: isl. við, genit. -jar)[3]; sv. dial.
bössja, ströhalm : boss, dälja: dal, grevja ds. : grav, mössja, liten fast fläck
i mossar : mosse (mose), spilja i bakuspilja, bakspade : spjäle (stundom
med diminutivisk betyd.); el. av adj., t. ex. lättja, midja (till mid- i
middag), sedvänja, sämja (till sam- i sams), ävja (till ett ord för ’tillbaka’,
jfr avig); i kättja analogiskt för fsv. kǣte (av germ. -īn; se -e).

Historiskt samma ursprung (urgerm. -iōn) har a i t. ex. könsbeteckningarna
höna o. sv. dial. bägga (: bagge), fänta (: fant), gräbba (: grabb),
jänta (: gant), kytta, flicka (: kutte, gosse), svägra (: svåger), yrna (: orre),


[1] Då fsv. hæs utgår från ett urgerm. *hasjō o. isl. við från ett *wiðjō, är avledn. i hässja o. vidja historiskt sett blott -ōn (-a).
[2] Vb. svedja har väl ombildats av vb. sveda (fsv. sviþa) i anslutning till sbst. svedja.
[3] Då fsv. hæs utgår från ett urgerm. *hasjō o. isl. við från ett *wiðjō, är avledn. i hässja o. vidja historiskt sett blott -ōn (-a).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free