Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. i adj. såsom de gamla bildningarna dolsk, hemsk, av urnord.
-iska[1] i betyd. ’överensstämmande med, härstammande från’, t. ex. got.
mannisks, mänsklig, till mann-, människa (se d. o.) = ie. -isko- i grek.
dimin. anthrōpiskos till ánthrōpos, människa, lat. mariscus, av manligt
slag, till mās (genit. maris); även i litau. o. slav. (från germ. spr.?).
Särskilt synnerligen ofta till ortnamn, t. ex. bohuslänsk, stockholmsk,
norrländsk (dock mera sällan till namn på vokal, i sht -a; alltså t. ex.
ej till Gränna, Sala o. d.)[2]. Märk: dalsk till Dalarna, men dalsländsk till
Dalsland; lybsk (skinka) till Lübeck o. tursk(a bönor) till Turkiet.
Dessutom bl. a. till olika slags personbeteckningar, t. ex. napoleonsk(a tiden),
boströmsk (filosofi)[3], germansk, djävulsk.
Växelform: -isk, dels inhemsk i ord på -n såsom bottnisk i
Bottniska viken osv. o. det från fornsv. upptagna gutnisk, möjl. också i
hednisk, som dock kan vara ett gammalt lån från västgerm. spr.; dels lånad
från ty. -isch (jfr efterbildningen självisk) el. lty. -isch t. ex. hövisk (jfr
under -esk, -ysk). — I akademisk, elegisk, magisk, sympatisk m. fl. är
avledn. strängt tagit ej -isk, utan -sk; jfr akademi, elegi osv. Några ss.
t. ex. aristokratisk, filosofisk äro i det fallet tvåtydiga (jfr aristokrati o.
aristokrat).
Båda grupperna ansluta sig i regel till substantivstammen (märk
till formen de ovan nämnda dalsk, lybsk o. tursk); sällan (såsom man
också väntar sig på grund av suffixets ursprung) till verb ss. bitsk
(nu föga br. = lty.), glömsk, inbilsk, löpsk o. glupsk (förr även
glupisk), det senare möjl. lånat, el. förförisk (jfr ty. verführerisch), hädisk,
svärmisk[4].
Förr ofta -isk, där nsv. har -sk, t. ex. fsv. norisker (jämte norsker)
o. ä. nsv. norrisk, ä. nsv. katolisk, kätterisk (jfr nsv. sekterisk),
nederländisk, polnisk, skånisk, spåttisk, stockholmisk, utländisk, östgötisk, jfr
Geijer: ’Horniska stamvapnet’, o. ännu i senare tid germaniska o.
romaniska språk (ännu åtm. på 1870-t. o. stundom även senare).
Mycket använt o. användbart i nybildningar. Mindre tilltalande
äro t. ex. i de från tidningar uppvisade aftonbladsk, inre-missionsk.
Anm. Hit höra även en mängd förlängda biformer, oftast med
utländska förebilder, men icke sällan produktiva i svenskan, t. ex. -ansk
(ofta från ty. -anisch, t. ex. afrikansk, men även inhemska nybildningar,
t. ex. bergianska trädgården), -iansk (t. ex. det inhemska gustaviansk),
-alisk (t. ex. lexikalisk), -erisk (t. ex. sekterisk, till sekt; numerisk hör till
numerär), -istisk (t. ex. karaktäristisk, från ty., aftonbladistisk, närmast
till aftonbladist, jfr -ist).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
