- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
xlv

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


2. i verb; stundom av el. motsvar. det urgerm. iterativ~intensivsuffixet
-atjan, -itjan, såsom i fläkta, glimta, längta, skymta, skämta, snyfta,
spänta (till spån el. vb. spåna, ä. nsv. späna), trängta, vänta, älta; alltså
*flakatjan osv.; jfr got. lauhatjan, lysa; urspr. av substantivstammar på
-at, -et, -it = ieur. -ad, -ed, -id, såsom t. ex. grek. litházō, jag stenar, av
*lithadi̯ō till lithás, genit. -ádos, sten (jfr litografi). Härav deverbativerna
fläkt, glimt, skymt, skämt (se -t 1).

Ofta hör dock i verb på -ta t-et till ett (ofta lånat) substantiviskt
el. adjektiviskt grundord, t. ex. akta (: akt), bikta (: bikt), bukta (: bukt),
frakta (: frakt), frukta (: germ. nominalstammen furht-), häfta (: fsv. hapt,
band), häkta (från lty., etymol. = häfta), jäkta (: jakt), lufta (: luft), lukta
lukt; etymol. = lufta), mäkta (: makt), plikta (: plikt), rikta (: ty. recht),
sakta (: adj. sakta), slakta (: slakt), tukta (: tukt), ursäkta (: ursäkt), vakta
(: vakt), äkta (: adj. äkta); el. också till stammen ss. i välta osv.

-te: i mask. i smeknamns- o. diminutivbildningar, t. ex. brunte, jfr
sv. dial. mante, liten gosse : man (i riksspr. pass mante, jfr ’stopp min
gubbe lilla’ osv.), ä. nsv. ronte, galt: rone, sv. dial. runte, vädur:
runnbagge, konta : kona, kulta : kulla, Dante (: Daniel), Jonte, Svente m. fi.;

i neutr. löfte, från mlty. lofte, lovede (jfr ty. gelübde) till lova;
rykte, från mlty., innehåller en avledn. av en bildning på urgerm. -ti
till ropa.

-ter, se -der. — Slåtter (jfr fsv. slat) har möjl. utbrutits ur sammans.
såsom slåtterkarl (av fsv. genit. -ar).

-tor i kantor osv., se -ör.

-tur i docentur osv., se -ur 1.

-tör i direktör osv., se -ör.

-ung, se -ing.

1. -ur, -tur (betonat): av lat. -ūra (-tūra av + ), egentl. av
vbalabstr. på -tū, t. ex. de lat. grundorden till censur till census (av
-t + tū-), kultur till cultus; sedermera analogibildningar ss. docentur,
intendentur osv.; i bravur av fra. bravoure, av ital. bravura; jfr den
romaniserande bildningen krumelur till krum, krokig. Etymol. = -yr av
fra. -ure. Jfr även under -ör. — Däremot är -ur icke suffixalt i sinekur (lat.
sine cūra, utan omsorg) el. samhörigt med suff. -ur i tambur (jfr ital.
tamburro m. m., f. ö. av ovisst urspr., se tambur- 3) el. filur med
senare tillagt -r (fra. filou).

2. -ur (obetonat), av urgerm. -ura- i masur; fsv. fiætur, ä. sv. klappur,
o. stavur motsvar. sv. fjätter, klapper- o. staver (se -er mom. 2). I personn.
Hildur ingår den nisl. nom.-ändelsen -ur (motsv. -r i isl. Hildr). —
Oursprungligt i det egentl. persiska asur (lasur).

-us, från lat. -us i kritikus, politikus o. d., blott med skämtsam o.
ofta i viss mån nedsättande anstrykning (jämfört med kritiker, politiker),
o. slangspråkets efterbildningar friskus, frisk, fräckus, fräck, vinkus, vink,
osv. ävensom det mera oregelbundna fiffikus[1]. Jfr -is.


[1] Ej att förväxla med det i nordnorrl. o. i sht finnl. dial. förekommande
-us i okvädinsord på män, från det ytterst allmänna finska -us i samma anv.
(jfr Saxén Sv. lm, XI 3; 99).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free