Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildningar på germ. -i (-ia) bilda de s. k. möjlighetsadjektiven, varom
under -ja.
urgerm. -u (ie. -u), s. k. u-stammar, ss. i urgerm. *sunus (urnord.
sunuʀ, sv. son), motsv. (med avljud) sanskr. sūnú, fslav. synŭ. (även n-et
är här suffixalt); jfr grek. pē͂khys, aln (se bog), lat. manus (genit. -ūs),
hand. Hit höra t. ex. köl (= isl. kjǫlr), lag, vätska (= isl. lǫgr, sjö), mal,
insektnamn (= isl. mǫlr), mjöd (= isl. mjǫđr), val (som måttsord = isl.
vǫlr, käpp), vall, fält (= isl. vǫllr).
Med dessa avledningar ha ett stort antal nordiska ord bildats, som
nu förefalla suffixlösa, så t. ex. band ej blott genom vokalförändring
(avljud) av binda utan av urgerm. *banđa- el., om indoeuropeiskt, av *bhondho-.
»Suffixlösa» äro däremot, historiskt sett, bl. a. en mängd jämförelsevis
unga verbalabstrakter såsom knäck, släng, smäll el. neutr. gnissel, jäkt,
klink, knog, knåp, kält, käx, plugg, skval, skvaller, slit, släp, spring osv.
(andra ex. se nedan III samt ovan under -l, -r, -s, -t).
Utan suffix uppkomna äro ock en del substantiveringar, såsom
djup, svensk, sår osv. till motsvar. adjektiv, sbst. dricka till vb. dricka
osv. (se nedan III), samt slutligen en del elliptiska ord, t. ex. bil, rek,
Greta, Rika osv. (se nedan III samt Förklar. o. förkortn. under ellips).
Ett antal bildningar utan vokalisk avledning (rotnomina) funnos i
det indoeur. urspr., t. ex. *pē̆d- (pō̆d-), fot, *nā̆s-, näsa, *aus-, öra, *kerd-
(*kord-), hjärta, *dhur- (m. m.), dörr, *gᵘ̯ō̆u̯-, oxe, ko, *mūs, råtta,
*nāu̯skepp[1]. I senare tid böjas dessa som s. k. konsonantstammar el. ock
ha de — oftare — utvidgats med allehanda suffix, -an, -ōn, -i osv.
Slutligen bör framhållas, att en del bildningselement, som nu göra
intryck av vanliga suffix, i själva verket uppstått i en nominalböjning
med inom paradigmet växlande stammar (heteroklis)[2]. Så har r i ty.
wasser o. n i vatten sitt egentliga ursprung i en ieur. böjning nomin. -ōr,
genit. -n-és; o. t i salt (~ lat. genit. salis) beror väl på ett ieur. paradigm
*sāl-d o. sāl-i, genit. sal-n-és.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>