- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
xlix

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med det från ty. komna ent- i entlediga, av ä. ant-, i nominala sammans.:
emot, i verbala vanl.: bort från; ävensom um- o. unt-.

3. an- i analfabet, se a-.

av- i t. ex. avdanka, avgud, avvittra = adv. o. prep. av.

be-, från lty. be- = bi nedan o. senare delen av grek. amphí,
omkring: begripa alltså egentl.: gripa omkring — Synnerligen ofta bl. a. i
verb som tjänstgöra som transitiver till vid sidan stående enkla intransitiva
verb (vanl. med prepos. men även i, med, till m. fl.), t. ex.
bearbeta (: arbeta på), bebo (: bo i el. ), belysa, besvara osv. — Bruket av
denna tyska förstavelse har tack vare särskilt V. Rydbergs ingripande
under 1870-talet gått starkt tillbaka, så att nu allmänt t. ex. främja o.
pryda föredragas framför befrämja o. bepryda, hedra (utom i Finnl.)
undanträngt behedra osv.

bi- i t. ex. bihang, från mlty. bî- = ty. bei = be ovan.

de- i degradera, deverbativ osv., från lat. dē-, av, från.

dis- i disharmoni, disponera osv., från lat. dis-, i sär (urbesl. med två).

ent-, se an- 2.

er-, från lty. o. ty. er-, obetonad sidoform till ur- = sv. ur-. Ofta
med resultativ betyd. t. ex. ertappa, till ty. tappen, famla, treva, alltså:
genom trevande nå fram till.

för-, som obetonad partikel, i regel från ty.: mlty. vor-, ty. ver-; se
f. ö. ordb. samt ovan under -a 3 b ß o. nedan under IV.

före- som betonad partikel (i förefalla) = mlty., ty. vor.

ge-, från lty. t. ex. gemen el. hty. t. ex. gedigen; åtm. till funktionen
motsv. lat. com- (= cum, med) i commūnis; f. ö. = g- i granne (got.
garazna).

im-, se följ.

1. in-, i inhuman, inkompetent m. fl., från lat. in-, med upphävande
betyd., etymol. = o-; framför läppljud im- t. ex. impopulär (jfr um-
av un(d)-).

2. in- = adv. in, dels inhemskt, t. ex. inbördes, inhyses, inälvor, o.
dels lånat från ty., t. ex. inbilla, intyg; se för övr. art. in.

miss-, inhemskt o. lånat från ty.; egentl.: rotbesl. bl. a. med lat.
mūtāre, förändra, o. f. ö. med mista, miste, skilsmässa osv.; se ordb.

o-, inhemskt = ty. un-, lat. in- (se in-), grek. a- (i ateist) osv., av ie.
*n̥-; med nekande el. upphävande betyd., t. ex. ofred, ohelga, (jfr otukt ~
tukt), el. av pejorativ karaktär t. ex. okynne, oting. Samma o- urspr. även
i övermage av o-formaghi.

re- i reaktion, reformera osv., av fra. o. lat. re-, åter.

sam-, inhemskt = got., sanskr. sama-, grek. (h)omo-; t. ex. samtala,
samvaro, samvete.

um- i vissa verb, t. ex. umbära, -gälla, från mlty. um-, av unt-, und-
= und-.

und-, åtm. i regel från mlty. unt-, ent-, t. ex. undfå efter mlty.
entvân, undseende, jfr mlty. vb. untsên, rädas för, väl egentl.: undvika att se
på; av fsax. and-, ant- = an- 2, ent-, um-.

ur-, inhemskt i urarta, urbota, urfjäll, ursinne, ursäkt, urtima =
t. ex. fhty. ur- (ty. er-; se er-). Från växelformen or-: orlov, orsak o. från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free