- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
lvi

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. II. Sammansättning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gutår, hambopolska, handsöl, harkrank, hedenhös, helbregda, helgeflundra,
helvete, hindersmässa, horsgök, huckle, hundfila, hundkäx, hundra, hustru
(av det lånade -fru), huvudgärd, härad, idegran, idissla, idrott, igelkott,
illfänas, illmarig, jordmån, järtecken, kalvdans, kapprak, kavat, kikhosta,
kvicktionde, kälkborgare, ledamot, ledsaga (lån?), lekamen, lekatt, likstol, liktorn,
[lärft], lärkträd (med lånad första led), lördag, lösöre (till en nu föråldrad
betyd. av öre), manet, marsvin, matsäck[1], missfirma, morkulla, mormässa,
mullvad, nabo, nattvard, nyckelpiga, (insektnamn), någonsin, någorlunda,
nödeld, -saka, nötväcka, ordagrann (se Tillägg under ord), oxeltand, radband,
rampris, ramsvart, redobogen, revben, roskarl (fågeln.), rospigg, rödhake,
salskrake, samfund, skaföttes, skilsmässa, skråpuk, skörlevnad, smorläder,
smörgås, spannmål, spillkråka, spilträ, stupstock(?), styvbarn, svartsjuk,
sällträ, tallstrunt, tidelag, tinning, tordyvel, tordön, tretton, tusmörker,
uroxe, vadmal, vallmo, vardera, varjehanda, varkunna sig, varnagel, villebråd,
vitsord, åska, älskog, ödmjuk, ökänd, örngått, övermage; och
naturligtvis i ett stort antal namn, t. ex. Arvid, Gustav, Holger (av Holmger),
Ingrid, Sixten, [Alf = Adolf, Rolf = Rudolf o. d.]; Oxenstierna, Rålamb;
Arboga, Askim (: hem), Aspeland (av Asbo-), Bohus, Båstad, Degerfors,
Halland, Handbörd (av An[d]byrdh), Hålaveden, Hörby, Jön- o. Linköping,
Malmö, Medelplana (av Mædhal-uplanda), Medevi, Omberg, Sevede, Skåne,
Sverige, Säbrå (av Siobo[a]radh), [Säm, till hem], Taberg, Tanum (: hem),
Värmland, Västerås, Åhus, Åkleby (av Åkullabygdh) osv.;

dels naturligtvis ett stort antal lånade[2] (vissa översättningslån
medtagna), t. ex. annbok, apelsin, armborst, bofink, bottfor, bovete,
brakvatten, bramsegel, [byxa], bålverk, bävergäll, dovhjort, dyvelsträck,
ebenholts, elfenben, fanjunkare, fastlag, filfras, flädermus, fredag, frukost,
fruntimmer, grötmyndig, handske, hertig, hetvägg, hillebard, hundsfott, husbloss,
härbärge, [häxa], [junker], kammarduk, kapplake, katrinplommon, kimrök,
knävelborr, krakmandel, kramsfågel, kroppduva, kvacksalvare, kvicksilver,
kyndelsmässa, källarhals (växtn.), kölsvin, lagerbär, lappskoj(s), lekman,
lispund, lägervall, länstol, lövkoja, marskalk, masugn, medgift (väl från mlty.),
met- el. medvurst, morot (delvis övers.), mullbär, murmeldjur, nackdel,
nakterhus, naverlönn, nejonöga, näktergal, näsvis, nättelduk, persilja,
pärlemo, renklo (frukt), rostbiff, rotvälska, rännsten, rördrom, salband,
salpeter, schalottenlök, simpelkort, siskonkorv, skarndäck, skelört, skeppund,
skyltvakt, skärslipare, skörbjugg, solbänk, sparlakan, spetsborgare,
spetsglans, stallbroder, stolgång, syndaflod, systerkaka, sävenbom, tibast (möjl.
dock inhemskt), tyghus, underslev, valnöt, valplats, valthorn, varulv, verktyg,
vindspel, vårdtecken, åbrodd, åkermönja, ålderman, åldfru, örfil.

En del av dessa uppfattas f. ö. numera knappast som sammans.,


[1] Här har blott senare ledens betyd. fördunklats för språkmedvetandet, jfr
t. ex. sammans. matsäcksskrin (en s. k. katakres). Märk dock även uttalet massäck.
[2] I viss mening äro tydligtvis alla lånade sammansättningar dunkla för
den, som ej känner det långivande språket. Här upptagas huvudsakligen
sådana, som varit föremål för ombildningar el. i sin nuvarande form kunna
ge anledning till felaktiga associationer med i vårt språk förefintliga ord
el. ordbetydelser el. slutligen sådana, vilkas grundord äro igenkänliga blott för
språkvetenskapsmannen, om stundom ens för honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free