Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. II. Sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock ej rubbar det sagdas giltighet, då i fråga om de avledda sammans.
i huvudsak samma regler gälla för tyskan som för svenskan.
Historiskt sett har den s-lösa formen hos sammans. med substantiviskt
förled mycket skiftande ursprung.
Den kan innehålla stammen (ofta s. k. egentlig sammansättning),
en urgammal sammans.-typ, som synes härröra från tiden före
kasusböjningens uppkomst, men som redan i indoeuropeisk tid utsattes för
allehanda förändringar och i vissa fall av olika anledningar mycket tidigt
sammanföll med de med kasusformer bildade ordfogningarna el. utbyttes
mot sådana, liksom omvänt även dessa ersattes med stamkomposita[1].
Exempel på dylika sammansättningar med stamformen äro lat. tripēs,
trefot[2], simplex, enkel, grek. mȳs-phónos, som dödar råttor, sanskr. gō-hán,
som dödar nötkreatur, got. gudafaúrhts, gudfruktig, aírþakunds, av jordiskt
ursprung (: aírþa, ō-stam, jfr isl. jarđhús) [3], lubjaleis, kunnig i gifter (jfr
isl. ja-stammen lyf n.), þûsundifaþs, anförare för tusen (: got. þûsundi f. o.
þûsundja n. plur.), matibalgs, matpåse (bildat som fsv. malsækker = sv.
matsäck), lustusams, efterlängtad o. d., manleika, bild, manasêþs[4],
människomängd m. m. (o. den avledda sammans. manamaúrþrja, människomördare;
jfr däremot ni mannahun, ingen), urnord. Hlewaʒastiʀ,
Kunimu(nđiu (dat. sg. : isl. kyn), Saliʒastiʀ, Hađulaikaʀ (till u-stammen *hađuʀ
= isl. hǫđr, kamp) o. kanske sv. vattu- (av fsv. vatu- om av ie. -n̥ =
sanskr. -a i uda-; se vattu-). Hit höra t. ex. fsv. biornspiut = nsv.
björnspjut, bloþvite = nsv. blodvite, fotspor = nsv. fotspår, guþbarn =
nsv. gudbarn, laghbok = nsv. lagbok, likami = nsv. lekamen, mandrap =
nsv. mandråp, matsækker = nsv. matsäck, namnkunnogher = nsv.
namnkunnig, æplegardher (jfr nsv. äppleträd), öghsten, -syn (jfr no. augstein, isl.
augsjón, got. augadaúrô, fönster, väl med sekundär anslutning till
a-stammarna[5]) osv. Många av dessa fsv. sammans. äro emellertid säkerl. ej
urgamla o. kunna av formella skäl ej heller vara det (t. ex. björnspjut),
utan de ha uppstått i anslutning till den en gång historiskt givna typen.
Men ett stort antal av de nsv. sammans. med liknande utseende
visa sig, om de följas tillbaka i tiden, ha ett helt annat ursprung.
Den s-lösa formen kan nämligen också ha utgått från genit. sg.
av fsv. ord på -e, -a, t. ex. (till) döddagar av ä. dödedaga av fsv.
dödhadagha till fsv. döþe m. (jämte dödsdag till fsv. döþer m.), hälleberg (väl
av fsv. hællo- till hælla i fsv. hælloskora; jfr dock även fsv. Hælleby, nu
Häll(e)by, av iō-stammen häll, se ordb. d. o.), tunnbindare av fsv. tunno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
