- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
lxviii

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. III. Andra sätt - Ordbildning. IV. Språkutvecklingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Göschen o. (med ex. särsk. från romanska språk) Carnoy Mod. Phil.
15: 159 f. [1]

Antagandet, att här föreligga ett slags intensiviska el. iterativiska
bildningar, styrkes även därav, att, såsom förf. uppvisat i nyss citerade
litteratur, vid sidan av dem el. i ord med motsvarande betyd. synnerligen
ofta uppträda reduplicerande former el. ord som avletts med kända
iterativ- el. intensivsuffix, alltså samma slags parallellism som i fråga om
de onomatopoetiska bildningarna, till vilka, om ordet tages i vidsträcktare
bemärkelse, på sätt och vis även dessa kunna räknas.

I detta sammanhang erinras även om den stora betydelse för
ordbildning, som avljudet haft särskilt i avlägsna tider (se Förklar. o. förkortn.
under avljud). Ännu i jämförelsevis sen tid uppträda f. ö. avljudande
nyskapelser, bl. a. med diminutivisk anstrykning, t. ex. klick (~ klack),
klicka (~ lty. klacken), knirka (~ knarka, knarra), smiska, slå, smälla
(~ smaska); jfr även ordboksart. tipp (~ tapp); o. för övrigt i (ofta lånade)
bildningar av typen krimskrams, mischmasch, sicksack, sliddersladder,
snicksnack, tripptrapp, virrvarr.


IV.

Språkutvecklingen går i riktning mot skapande av nya
sammansättningar till förfång för de äldre avledningarna, av vilka f. ö. somliga
blivit obrukbara på grund av de efter hand försiggångna ljudskiftena.
Exempel: med samma stam baneman ~ fsv. bani (nsv. arkais. bane),
landsman ~ fsv. lande, leksyster ~ fsv. lēka, svärfader ~ fsv. svǣre, björnhona
~ fsv. birna, orrhöna ~ dalm. *yrn (= isl. yrn), gärdsgård ~ fsv. gardher
(bibeln gård), hasselstång ~ fsv. hasla, leksak ~ fsv. lēkan, skjutvapen ~
fsv. sköte, smyghål ~ fsv. smugha, tistelstång ~ fsv. þistil, äppelträd ~ apel,
blindhet ~ fsv. blinde f., djärvhet ~ fsv. dirve f. osv., hårdhet ~ fsv. hærdska,
snikenhet ~ fsv. snikt, ålderdom ~ fsv. ælle;

eller av olika stammar t. ex. sändebud ~ fsv. āre (se ärna),
fargalt ~ fsv. runi, vildsvin ~ fsv. basse, andtäppa ~ fsv. ænger, badvatten ~ fsv.
lögh, fattningsgåva ~ fsv. nimme, fotsula ~ fsv. ili, kärnstav ~ fsv. þyril,
läckerhet ~ fsv. krās, moderliv el. livmoder ~ äldre kved, selpinne ~ fsv. arþa,
svärdfäste ~ fsv. hiælt, ögonhår, -lock ~ fsv. brā, dårskap ~ fsv. flætia,
redskap ~ fsv. lōl, släktskap ~ fsv. sif (i sammans.), ledighet ~ fsv. tōm.

Hit hör bruket att ersätta gamla enklare sjö- o. vattendragsnamn med
längre bildningar av samma eller olika stammar, t. ex. Nydalasjön ~
Rusken, Långsjön ~ Lången, Säfsjösjön ~ Säfsjön osv., varpå en mängd ex.
lämnas hos förf. Sjön. 2: 43.


[1] Den av en annan forskare framställda teorien att -bb-, -dd-, -gg- i
dylika ord beror på utjämning inom urgermansk n-stamsböjning strandar bl. a.
på de hithörande verben, av vilka de flesta (t. ex. tragga o. d.) ej kunna tolkas
som avledda av nomina. – Naturligtvis bero dock långt ifrån alla svenska ord
med -bb-, -dd- o. -gg- på dylik hypokorism. Somliga förete ett speciellt
nordiskt gg-inskott (av typen ägg, hugga); åtskilliga lånord ha erhållit sin långa
konsonant på grund av ljudsubstitution (t. ex. krydda) osv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free