Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - alkohol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jfr mlty. alman, varje, o. folkslagsnamnet
Allemanner, lat.-germ. alamanni (fra.,
allemand, tysk); om formen med enkelt
-l- se allvar. Av dessa möjligheter är,
särsk. med hänsyn till det isl. ordet,
den senare avgjort sannolikast. Den
möjligheten föreligger dock, att här två
ord av olika ursprung sammansmält.
allongeperuk, Dalins Arg. 1733 = ty.
allongenperuk osv., till fra. allonge, i ä.
fra. i plur. bl. a.: löshår, till allonger,
förlänga, av lat. allongāre (ad-), till
longus, lång.
alls, fsv. alz = isl. alls; egentl. genit.
till all; betyd. har påverkats av lty.
all(e)s.
allsköns, fsv. alzkyns, allt slags; gen.
sing. av all o. fsv. kyn, slag (se kön).
alludera, 1669 = ty. alludieren, av lat.
allūdere, till ad- o. lūdere, spela, leka;
jfr likbetyd. sv. anspela. — Härtill:
allusion, av fra. =, av lat. allūsio.
allvar, fsv. alvar(a) = isl. alvara, no.
aalvara m. m., da. alvor, till ett adj.
motsv. fsv. alvar, allvarsam, från mlty.
*alwâr, alldeles sann (jfr mlty. adv.
alwâr, på allvar) = fhty. alawâr, även:
välvillig; till germ. ala-, alldeles o. d.
(fsv., isl. al-, fsax. ala- osv.), besl. med
all, o. mlty., mhty. wâr, sann (ty. wahr),
ags. wær, identiskt med (alltså ej lånat
från) lat. vērus, sann, o. f. ö. besl. med
got. tuzwérjan, tvivla, isl. vǫ́r, trohet,
fslv. věra, tro, osv. (ej till roten u̯es,
vara; se sann).
alm, fsv. alm- (i ortnamn) = isl. almr,
av urnord. *alma-; i avljudsförh. till
mlty., fhty., ags., eng. elm, (da. elm
tvetydigt). Ags. ulm-tréow o. mhty.
ulm-boum (ty. ulme) kunna bero på inverkan
från lat. Urbesl. med lat. ulmus o. fir.
lem (om av *l̥mo-): alltså ett
germ.-italiskt-keltiskt trädnamn. Väl rotbesl.
med al. — I isl. även ’båge’ (egentl.:
av almträ); jfr isl. ýr, båge, egentl.: av
idegran (se Iv-). — Kollektiv o. ämnesnamn:
alme o. äldre sv. samt sv. dial.
älme, jfr ortn. Älmhult.
Alma, kvinnon., fem. sg. till lat. adj.
almus, huld, ljuv, närande, m-avledn.
till alere, nära (besl. med alumn o.
ur-besl. med alster).
almanack(a), 1540, jfr lty. alm(a)nak,
ty. almanach; även i fra. o. eng., men
ej i da. utom i sammans. almanak-trykker,
lögnare (jfr sv. ljuga som
en almanacka); på 300-t. omnämnt
som ett egyptiskt ord under formen
almenikhiaká; av okänt ursprung.
aln, ä. nsv. även alen (kvar ännu
långt in på 1800-t. o. alltjämt i sv.
dial.), fsv. aln, alin = fgutn. eln, isl. ǫln,
alin, da. alen, motsv. got. aleina (för
*alina?), mlty. el(n)e, fhty. elina (ty.
elle), ags. eln (eng. ell), av germ. *alinō-,
av ie. *ō̆lenā = grek. ōlénē, armbåge,
arm, lat. ulna, även: aln, jfr fir. uilen (av
*olīnā), armbåge; besläktade bildningar
även bl. a. i sanskr. o. slav. spr.
Grundbetydelsen är ’underarm (begagnad som
mått)’, med samma betydelseutveckling
som i t. ex. famn, fot o. tum el. lat.
cubitus, armbåge, aln, fot, tum. Äldst
sannol. ’böjning’, till en rot ole; med
k-utvidgning i vissa under lår 2 anförda
bildningar, där även betyd. ’armbåge’
växlar med ’aln’. – Fra. aune har
germanskt ursprung.
Alnarp, fsv. (fda.) Alneþorp, Alnaþorp,
1145, 1314, av ett personnamn Alne
(väl kortnamn till el. sammandraget av
något annat namn) o. torp; se f. ö. -arp.
aloe = ty. osv., ytterst av grek.
alōḗ, som vanl. betraktas som ett
österländskt lån; jfr dock Schrader Reallex.
s. 35.
alp, Spegel 1685, plur. (om Alperna),
från ty. alpe; jfr lat. alpes; ytterst ett
keltiskt lånord, möjl. ’de vita’ (jfr lat.
albus, vit). Den ursprungliga keltiska
formen med b bevarar möjl. det mhty.
lånordet albe, högfjällsbete.
alster = fsv., avföda, avledn. av
fsv. ala, föda, nära = got. alan (ôl),
växa, jfr got. *aljan, uppföda, i part.
aliþs = no. elja ds., besl. med lat. alo,
föder, när(er) (jfr proletär), fir. al-.
Med avs. på bildningen jfr bolster o.
fjälster. En parallellbildning med det
ursprungligare ie. suffixet -tro- är det
likbetydande fsv. alder m., etymologiskt
identiskt med ålder. Samma betyd.
’avföda’ har det besl. isl. eldi n., ä. nsv.
äle (t. ex. i skogsäle, skogsbyke, Gustaf
Vasa om Dacken: ’ett groft best och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
