- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
9

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - alkohol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skogsäle’). Jfr f. ö. de besläktade all,
Alma, alt, alumn, ollon o. älska.

alt, slutet av 1600-t., från ty. alt, av
ital. alto, av lat. altus, hög (jfr altan,
exalterad; urbesl. med all o. alster),
jfr lat. vox alta, hög stämma.

Alt-, i en del ortnamn, såsom
sjönamnen Alten, Altasjön, samt med
omljud Ältan, Ältaren, Älten,
Ältasjön osv., innehåller ett urgammalt ord
för ’svan’, näml. isl. alpt, ǫlpt = fhty.
albiz, ags, elfet osv., av germ. *alƀut-,
*alƀit-, med motsvarigheter i slav. språk,
besl. med lat. albus, vit (jfr album o.
alp). Med bevarat f (p) i sockennamnet
Alfta Häls. o. sjönamnet Älften.
Dessutom med annan ljudutveckling i t. ex.
sjönamnen Anten, Änten, Älmten
m. fl. Se närmare förf. Sjön. under d. o.
samt i fråga om formutvecklingen m. m.
även Noreen NoB 1: 5 f. o. K. F.
Johansson NoB 2: 212 f.

altan, 1620 = ty., av ital. altana,
ds., till lat. allus, hög (se alt).

altare, förr även altáre, jämte altar
(med liksom i ty. växlande betoning;
nu blott i poesi o. högre stil), fsv., isl.
altari = da. alter, väl från fsax. altari
= fhty. altâri (ty. altar), ags. altare
(eng. altar); från lat. altāre. Stundom,
men väl felaktigt, fört till lat. altus,
hög; snarare besl. med sanskr. alātam,
eldbrand. — I ags. vanligare det inhemska
wéobed (till germ. wīh-, helig, se vi;
o. beuð-, bord); i got.: hunslastaþs,
egentl.: offerställe.

alumn, lärjunge, 1835 = ty., av lat.
alumnus, barn, fosterbarn, en gammal
participbildning till alere, nära, föda;
se Alma, alster osv.

alun, förr åtminstone stundom med
betoningen alún, jfr skå. alún = fsv.,
da., från mlty. alûn = ty. alaun osv.,
av lat. alūmen (varav fra. alun),
urbesl. med öl (av germ. *alu-); jfr att
fslav. kvasŭ betecknar både ’alun’ o.
’öl (ry. kvas)’. Grundbetyd, väl alltså:
kärv, bitter el. dyl.

alv, jordlager under matjorden, t. ex.
Linné 1747 (i något annan betyd. redan
hos Rålamb 1690), jfr ty. dial. alben, ett
slags lös kalkjord; av ovisst ursprung.

Alvastra = fsv., av al o. sannol.
fsv. *vastr (plur. *vastra(r)), vadställe,
till vada (bildat som blaster), alltså:
de albevuxna vadställena; se Sahlgren o.
B. Nerman NoB 1: 96 o. jfr O. Frödin
Alvastrabygden s. 68 n. l.

Alvesta, se -stad.

Amanda, kvinnon., egentl. fem. till
lat. amandus. älskvärd, till amāre, älska
(till en barnordsstam am-, av samma
slag som i amma).

amanuens, 1730, förr med latinsk
form, av senlat. amanuensis, till lat.
a manu, till hands (jfr manege).

amason, ytterst av grek. amatsṓn,
plur. -ónes; av omtvistat ursprung. Enl.
Lagercrantz Xen. Lid. s. 270 f. snarast
egentl. en från ett iranskt språk
härstammande beteckning för ett krigiskt
ryttarfolk, jfr pers.-(grek.) (h)amatsa,
krig, besl. med grek. mákhomai, jag
kämpar. Fick Bezz. Beitr. 24: 307 utgår från
ett iranskt Amaǰani, starka kvinnor, av
avest. ama-, stark, o. ǰəni, kvinna. Den
redan av grekerna framställda säkerl.
felaktiga härledningen av ordet såsom
sammansatt av a-, utan, o. matsós, bröst,
har givit upphov åt föreställningen att
amasonerna brände bort sitt ena bröst.

ambassad, fra. ambassade, av lat.
*ambacteata, avledn. av det egentl.
keltiska ordet ambactus, tjänare, egentl.:
som går el. löper omkring (jfr med
samma prefix o. grundbetyd. grek.
amphípolos, lat. anculus, tjänare),
vilket av de flesta anses ingå även i amt
o. ämbete.

ambition, 1654, av fra. =, av lat.
ambitio (genit. -ōnis), till ambīre,
eftersträva (tjänster o. d.), gå omkring, av
amb-, omkring, o. īre, gå (se t. ex. ed 1).

ambra, 1578 jfr ty. ambra, amber, fra.
ambre; egentl, arabiskt ord.

ambrosia, ytterst av grek. ambrosía,
av det nekande grek. a- (= den nord.
förstavelsen ō-, se d. o.) o. stammen i
brotós, dödlig, av ie. *mr̥tó-, jfr lat. mors,
död, o. besl. med mord; alltså egentl.:
’föda för de odödliga’; jfr den liknande
grundbetyd, av nektar.

ambulans, ett 1800-talsord, från fra.
ambulance, till lat. ambulāre, vandra
omkring (= sv. ambulera), vars första
del är prefixet am(b)-, omkring (se ami

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free