Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ambult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. jfr ambassad), o. senare led till sitt
ursprung omstridd.
ambult el. ambolt, städ, 1543, från
mlty. ambolt, anebolt, städ, motsv. fhty.
anabolz, ags. anfilte, (eng. anvil); av
germ. partikeln ana, på (= an-, å), o.
en släkting till lat. pellere (väl av
*peldere), slå, stöta (jfr propeller, filt o.
fals 2); delvis folketymologiskt
ombildat; jfr fsax. felti, städ. Allså egentl.:
det som man slår el. hamrar på, liksom
ty. amboss, städ, till fhty. bôzan,
slå (se bösta), el. lat. incūs ds. till
cūdo, slår (urbesl. med hugga).
amen, 1525, hos Bellman rimmande
med lekamen = ty., lat. = grek. amḗn,
av hebr. āmēn bl. a.: ja, i sanning. —
Säga ja och amen, motsv. i holl. o. fra.
— Säkert som amen i kyrkan o. d.,
Envallsson 1781, motsv. i da., lty. m. fl.
ametist, Bib. 1541: ame-, fsv. amatist,
ytterst från grek. amethýsta; redan i
forntiden härlett av adj. améthystos,
egentl. ’motverkande rus’, till det
nekande prefixet a- o. methýō, berusar (se
mjöd), på grund av att ädelstenen
ansågs besitta denna egenskap; möjl. dock
ytterst ett österländskt lånord.
amfibie, Linné 1745 = ty., fra.
amphibie osv., ytterst av grek. amphíbion,
neutr. till adj. amphíbios, som kan leva
på två sätt (här: på land o. i vatten),
av amphí, omkring, på båda sidor
(urbesl. med prepos. om), o. bíos, liv (jfr
biograf).
amfiteater, 1654, ytterst av grek.
amphithéatron, av amphí, omkring (se
föreg.), o. théatron, skådebana (se
teater); alltså egentl.: med åskådarplatserna
runt om själva skådebanan.
ami, 1870-t., från fra. amict (uttalat
ami), axelkläde av vitt linne som prästen
bär över mässkjortan; i fsv. kallat
hovuþlīn, isl. hǫfuðlín (från ags.); jfr
senisl. ametta ds., mlty. amitte osv.,
av lat. amictus, till am(b), omkring
(besl. med grek. amphí-; se föreg., o.
ambassad), o. jacere, kasta; alltså egentl.:
som kastas omkring (axlarna).
amiral, y. fsv. ameral = ty. admiral
osv., av arab. amīr, befälhavare (= sv.
emir) + al, som har romanskt (jfr
general) el. arabiskt ursprung.
1. amma, sbst. = fsv. = da. amme,
väl från lty. amme = fhty. amma (ty.
amme); jfr det inhemska isl. amma,
far- el. mormor; bildat av en i barnets
lallande vanlig ljudförbindelse am-, t. ex.
grek. ámmia, mamma, lat. amita, faster
(se tant), span. ama (jfr Amanda); även
i obesläktade språkstammar; likheten
med dessa o. andra dylika ord beror
ofta icke på släktskap, utan är rent
tillfällig; jfr dadda, mamma, nunna.
Då ljudförb. am-, ma- äro tidigare i
barnens joller än pa-, ha de förra i
regel i vitt skilda o. obesläktade språk
kommit att bilda beteckningar för de
personer, med vilka barnen först o.
närmast komma i beröring, modern el.
sköterskan; de senare ha oftast fäst sig
vid fadern. — Från barnspr. härstammar
ytterst också grek. tithḗnē, amma,
jfr (med hypokoristisk konsonantfördubbling)
titthévō, ammar.
2. amma, vb, Bib. 1541 = da. amme,
väl lån från ty.; jfr mhty. ammen.
ammunition, i äldre betyd.:
krigsförnödenheter, A. Oxenstierna 1622, i
modern anv. 1658 = ty., ä. fra.
am(m)unition, uppkommet av la munition,
som uppfattades såsom l’amunition, av
lat. munitio, befästning. I ä. nsv., t. ex.
Hund 1605, även munition.
amnesti, A. Oxenstierna 1635 = ty.
o. ä. fra. amnestie osv., ytterst av grek.
amnēstía, glömska, till ámnēstos, som
glömmer, till det nekande prefixet a-
(se ambrosia) o. roten i sv. minne.
amortera, 1789, av fra. amortir, döda,
till lat. mors (genit. mortis), död; se
mord.
1. ampel, subst., jfr fsv. ampul, ty.
ampel, osv., ytterst från lat. ampulla,
bukig flaska, dimin. till ampora, av
grek. amphorev́s, egentl.: kärl med två
grepar, till amphō, båda (se båda 2), o.
phérō, jag bär (se bära).
2. ampel, adj., i betyd, ’ymnig, rik’
1658, i abstrakt anv., om lovord, ett
1800-talsord, från fra. o. även eng.
ample, av lat. amplus, vid, ansenlig.
amper, = fsv., motsv. isl. apr (av
amp-); inhemskt el. lån från lty. amper;
besl. med lat. amārus, bitter, sanskr.
am(b)lá-, sur. Det besläktade alban.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
