- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
13

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till lty. ant (se and). — I betyd.
’tidningsanka’ (o. 1850) med motsvarigheter
i da., ty. o. fra., av mycket
omtvistat ursprung.

2. anka, lokalt talspr. o. dial., klaga,
vara missnöjd = fsv., no. = da. anke,
motsv. lty. anken, stöna, sucka, ir. ong;
möjl. av en växelrot till ie. angh i
ånger, ångest osv.

1. ankare, sjöt., fsv. ankar(e), motsv.
isl. akkeri, da., ty. anker; lån från lat.
anchora, av grek. ánkyra, krok, ankare.
Inhemsk släkting: angel, metkrok (se
d. o.). — Om ankarspel se spel 2.

2. ankare, laggkärl, 1665 (som
mått-beteckning), jämte da. anker från lty.,
ty. anker, av mlat. ancheria, mindre
kar (från fhty. hantkar, handkar?).

ankarstock, avlångt fyrkantigt bröd
av syrad deg, skämtsam användning av
ordet i betyd.: trästock, som fästes vid
ankarläggen strax nedom ankarringen;
även i Norge (1656), jfr ty. ankerstöcke,
som uppges vara grovt danskt bröd.
Enl. Strindbergs Gamla Stockholm
förekommer ordet i en månadstaxa redan
1669.

ankel, fsv. ankol, motsv. da. ankel,
mlty. enkel, fhty. anchal, enchil, (ty.
enkel), eng. ankle; jfr isl. ǫkkla; avledn.
av ett ord motsv. mhty. anke, fotled,
nacke, sanskr. ánga, led, lem; ags.
ancléow o. fhty. anchlâo synas bildade av
ordet för klo.

ankomst, 1500-t = da., efter mlty.
ankumpst (: ty. ankunft = förnumstig :
förnuft
).

anlanga, i modern betyd. 1593, förr
även såsom i ty. : anlända = ä. da.
anlange, från mlty. o, ty. anlangen; egentl.:
sträcka sig o. nå fram till, varav bl. a.:
vidkomma, röra; se närmare langa o.
jfr anbelanga, belanga.

anlete, fsv. anlite, andlite, (även i
Bib. 1541) m. m. = isl. andliti, ä. da.
andlede, fhty. antlizzi (ty. antlitz) n.,
jfr ägs. andwlita, -e m.; jämte, med
annat bildningssätt, anlet (i poesi o.
högtidlig stil, nu uppfattat som en
förkortning av anlete), fsv. anlit = isl.
andlit, ä. da. andled n.; jfr även got.
andawleizn (n.?); av prepos. and-, mot
(se an- 2), o. germ. wlit- i got. wlits,
ansikte, utseende, isl. litr, fsv. liter,
utseende, färg (se -lett i ljus-, rödlett),
o. vb. lita, egentl.: se. — Analog
bildning: got. andaugi n., anlete, jfr öga.

anmoda, o. 1600 = da. anmode, från
mlty. anmôden = ty. anmuten, av an-
o. mlty. môden, begära = ty. muten (se
muta in, om malmfyndigheter), till
subst. mod.

Anna, kvinnon. = fsv., fno.-isl., fda.,
efter S:t Anna, jungfru Marias moder.
Samma el. liknande kvinnonamn finnas
också i andra spr., t. ex. lat.; jfr även
fsv. Ana. De ha i regel uppkommit i
barnspr., oberoende av varandra, o. äro
sålunda att jämföra med de under anor
anförda orden el. med amma, kvinnon.
Nanna osv. — Härtill Annika, med
samma lty. diminutivavledn. som t. ex.
i sv. fänika, nejlika osv. - Hit hör
även Annie, från eng., bildat med
diminutivsuffixet -ie.

annan = y. fsv., motsv. da. anden,
egentl, ack. sing. m. av fsv. annar (även
i betyd, ’en’, se antingen) = isl. annarr,
got. anþar, fsax. âthar, ôthar, fhty.
andar (ty. ander), ags. óðer (eng. other),
av germ. *anþara-, motsv. sanskr.
antara-, litau. añtras; komparativbildning
till stammen an- i sanskr. anya-, annan,
liksom lat. alter, den ene av två, till
al- i alius, annan. — I annorledes ingår
nom. sing. f. annor; se -ledes, -lunda;
i annorstädes osv. har den feminina
formen analogiskt inkommet. — Sv. dial.
āre, andre, -a, utgår från den fsv.
synkoperade formen aþre(r), av *annrē(R),
med ljudlagsenlig övergång av -nnr- till
-ðr-, medan riksspr. andre, -a innehåller
det analogiskt nybildade fsv. andre, -a.

annars = fsv., isl.; egentl, genit. sing.
av fsv. annar (se annan); i användning
påverkat av mlty. o. ty. anders. - I fsv.
o. ä. nsv. även: annorlunda.

annbok, se avenbok.

annex, ytterst från lat. annexum el.
annexa, part. perf. pass. n. o. f. av
adnectere, knyta el. fästa vid (= sv.
annektera).

annons, o. 1780, av fra. annonce, till
vb. annoncer, av lat. adnuntiāre,
förkunna, till ad-, till, vid, o. nuntiāre,
kungöra, till nuntius, bud, förkunnande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free