- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
14

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - annorledes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(= nuntie, påvligt sändebud); jfr
prononcera o. renons.

annorledes, fsv. annorlēdhis m. m.,
jfr da. anderledes, se annan o. -ledes;
annorlunda, se annan o. -lunda;
annorstädes, se annan o. -städes.

annotera, se notera.

anonym, adj., o. 1770 = ty. = fra.
anonyme, ytterst av grek. anṓnymos,
till an-, utan, o- (motsv. grek. a-
framför konsonant, se ambrosia), o. ónyma,
ónoma, namn (urbesl. med namn).

anor, ä. nsv. aner 1561 osv. jämte
-or 1631 osv. = da. aner, från mlty. anen,
förfäder, motsv. ty. ahnen, plur. till ahn,
stamfar, far- o. morfar, o. ahne,
stämmor, far- o. mormor, av fhty, ano, resp.
ana, vartill dimin. ty. enkel, barnbarn;
egentl, barnord; jfr lat. anus, gumma,
med samma slags ursprung, men sannol.
ej besläktat (se under amma),
samtpersonn. Anna. — Den någon gång
uppträdande nybildade sing. ana
förekommer ännu i Strindbergs Julie (väl halvt
skämtsamt).

anrätta, P. Svart Kr. 1561 (om
måltid), efter mlty. o. ä. ty. anrichten,
inrätta, förrätta, tillreda; jfr rätt 2.

ansa, 1600-t. = sv. dial., isl., no.;
avledn. på -s, av stammen i and 2 i
betyd, ’brådskande arbete’, som även ingår
i sv. dial. adj. annt n., brådskande, isl.
annast, syssla med, taga hand om. —
Med i- omljud (germ. avledn. -isōn) : sv.
dial. änsa, fno. enza, da. ændse, bry sig
om, vilken betyd, även uppträder i ä.
nsv. ansa 1622 osv. o. isl. anza. Jfr
Noreen Ark. 6: 358 f. - Härav ans,
sbst., Dalins Arg. osv.

Anselm, mansn., från ty. =, av fhty.
Anshelm, till ans- (= as 1, gud) o. helm
(= hjälm; jfr Hjalmar).

Ansgar(ius), se as 1 o. Oskar.

ansikte = y. fsv., från mlty.
ansichte n.; avledn. av mlty. ansicht (äldst
f.), varav fsv. ansikt = fhty. anasiht f.
(ty. ansicht); av an- (se an- 1) o. en
bildning på -ti av den i se ingående
germ. roten sehw (jfr sikt 1, åsikt
osv.), alltså besl. med åsyn. Med avs.
på betyd.-utveckl. jfr syn i den
vardagl. betyd, av ’ansikte’.

ansjovis, o. 1650: antios, ytterst från
eng. anchovies, plur. av anchovy, av
span. anchoa, sannol. egentl, baskiskt.

anstalt, o. 1650, från ty. =; vbalsbst.
till anstellen, ställa till, anordna.

anständig, S. Columbus = da.
anstændig, från ty. anständig = mlty.
anstendich, till ty. anstehen osv. (varefter
sv. anstå). I ä. nsv. ofta i den numera
föråldrade betyd, ’lämplig, passande’.

ansvar, fsv. an(d)svar, svaromål inför
rätta, svar, ansvar = isl. an(d)svar ds.,
fsax. antswor, ags. andswaru (eng.
answer); av and-, emot (se an- 2), o. svar
i betyd, ’förklaring’; alltså egentl,
’gensvar’; jfr ty. antwort.

antasta, i ä. nsv.: vidröra (1526 osv.)
m. m., i modern betyd, av ’ofreda o. d.’
redan i Bib. 1541 = da. antaste, från
mlty., ty. antasten, antasta, angripa,
vidröra, av an- 1 o. ty. tasten, treva, av
ffra. taster, (fra. tâter; jfr eng. taste,
smak) = ital. tastare; vanl. härlett från
ett vulg.-lat. *taxitare, en bildning till
lat. taxāre, hårt vidröra, besl. med
tangera, beröra (se tangent, takt, taxa);
dock ej fullt säkert.

ante- o. anti-, i antecedentier
(efter ty., av lat. antecedentia, egentl.: det
som går förut), antikrist osv.; ytterst
av lat. ante, framför, o. grek. antí, emot,
besl. med fsv. prefixet and- (se an- 2).
Jfr antik, antipati.

Anten, sjön., se Alt-.

antik, adj., o. 1660 = da., ty. = fra.,
eng. antique, av lat. antīquus, forntida,
gammaldags, avledn. av ante, framför
(se ante-), alltså egentl.: föregående. -
Av fem. sing. till samma adj. kommer
antikva, boktr., Wikforss 1804, lat.
antiqua (litera, dvs. bokstav), egentl.:
den gamla stilen (i motsats till fraktur
o. kursiv). - Hit höra även
antikvarie o. antikvitet.

antilop, Sparrman 1779, allmänt eur.
ord, ytterst av grek. anthólops, ett f. ö.
obekant djur med långa såglika horn;
f. ö. dunkelt; sin nuvarande betyd, har
ordet fått i eng.

antimakass el. -ar, 1870-t., från eng.
antimakassar, av anti-, emot, o.
macassar, ett slags olja från Ma(n)kassar
på Celebes; alltså egentl.: duk avsedd
att skydda mot hårolja, — Formen an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free