- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
26

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - back ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

däck, antagl. efter den tråg- el.
brickliknande formen. I båda fallen lån från
lty. el. holl.

2. back, 1788, adv., från eng. back,
för aback, av ags. on bæc, på el. till
ryggen (jfr bak). Härav: backa.

backanal, jfr fra. bacchanale osv.,
till lat. bacchānālia plur., fest till
vinguden Backus’ ära (f. ö. en egendomlig
bildning; väl analogiskt efter saturnālia,
neptūnālia osv., se Niedermann Zfvergl.
Sprachf. 45: 349 f.).

backe, fsv. bakke = isl. bakki, da.
bakke; åtm. delvis en form med urspr.
nk (jfr dricka, drinkare), motsv. da.
banke, jfr bank i molnbank (se bank
1), lånorden bank (se bank l, 2) o.
det inhemska bänk; väl av ie. roten
bhang, vara böjd. välva sig, i sanskr.
bhañj-, bryta, böja; delvis kanske dock
av en germ. stam *bakkan-, ä.
*baᵹnán- o. möjl. besl. med bak, rygg.

backfisch, från ty. backfisch, motsv.
holl. bakvisch, egentl.: stekfisk, dvs.
liten fisk: av ty. backen, besl. med baka.

bad, fsv. badh (i sht varmt) = isl.
bað, da. bad, fsax. bað, fhty. bad (=
ty.; härtill stads- o. landsnamnet Baden,
egentl. dat. plur., fhty. az badnn, vid
varmbaden), ags. bæð (eng. bath); i
avljudsförh. till fhty. bâjan (ty. bähen),
badda, värma; knappast besl. med lat.
fovēre, värma. Jfr bastu. — Härav:
bada, fsv. badha = isl. baðast osv.

badda, sl. av 1600-t., biform till bada,
uppkommen i uttr. såsom bada på o.
d., där verbet i obetonad ställning
behållit sin gamla korta vokal. — Härtill:
badd, stryk (jfr immerbadd).

baddare, 1769, sannol. till badda i
betyd.: ge stryk; jfr sv. dial. bada o.
badde-huggare, bäding samt sv.
huggare; alltså egentl.: en som kan ge
duktigt med stryk.

bagage, början av 1600-t., ytterst
från fra. bagage (varav eng. baggage),
avledn. av ett ord motsv. mlat. baga,
säck, väl av germ. ursprung, jfr isl.
baggi o. bǫggr, påse (se bagge); jfr
även bagatell. Ännu hos Bellman (i
betyd, ’pack’) o. möjl. även Dalin 1850
uttalat trestavigt. Med avs. på betyd.
’pack, byke’ jfr pack.

bagatell, 1667,Runius o. 1710,från fra.
bagatelle = ital. bagatella, obetydlighet.
Vanl. tolkat som en avledn. av mlat.
baga i betyd, ’liten packe’, varav även
bagage är bildat. Annorlunda Suchier
ZfrPh 19: 104: egentl, provençalskt o.
fem. till fprov. bagastel, sprattelgubbe;
alltså urspr, ’docka’ el. dyl.; dimin. till
prov. bagas, pojke; f. ö. med likartade
anv. i ital. bagatella, som har sitt
ursprung i fra.

baggböla, bildat av Baggböle,
sågverk i Västerbotten, vars egare på
1860-talet beskylldes för att olovligt tillägna
sig timmer i kronoskogarna.

bagge, gumse, = no. (stald)baggi, ett
ännu ej överallt fullt folkligt uttryck,
upptaget i riksspr. vid mitten av 1600-t.
från Götaland, där det ännu är mera
allmänt än gumse osv.; egentl, identiskt
med isl. baggi m., no. bagge, packe, bylte,
o. sammanhängande med isl. bǫggr, påse
(se bagage ävensom packe); jfr meng.
bagge, säck (eng. bag), som enl.
Björkman Scand. loanw. s. 228 snarast är
inhemskt, ävensom flaml. bagge, ryggkorg,
Man har antagit, att ordet egentl.
brukats om osnöpt gumse o. närmast
syftat på djurets testikelpung; jfr med avs.
på betyd.-utvecklingen bläs, tupp osv.
Häremot talar emellertid, att bagge även
användes om andra, särskilt tjocka o.
klumpiga djur, i Norge bl. a. om kalvar
o. får, i Sverige om hästar (t. ex. Dal.,
Gotl.) o. om vissa insekter (jfr
skalbagge); jfr v. Friesen Mediagem. s. 98.
Härledningen är i övrigt oviss; -gg- har
sannol. hypokoristiskt ursprung; se
förf. NTfF 3 R 12: 53 f. - Jfr följ. o.
norrbagge.

baggsöta, i sht den urspr, norska
Gentiana purpurea, y. fsv. baggasöta,
till bagge, norrman (se norrbagge), o.
söt (skämtsamt på grund av sin stora
beskhet, varför den även kallats beskört).
Växten har för sina medicinska
egenskaper införts från Norge.

baisse, från fra. =, till bas, låg (av
lat. bassus; jfr bas 1). Motsats: hausse
(se d. o.).

bajadär, från fra. bayadère, av portug.
bailadeira, danserska, av bailar, dansa;
jfr bal 2.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free