- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
32

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - banta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nat, barn, till lat. natus, född. - Kasta
ut barnet med badvattnet
, t. ex. 1853,
motsv. i da. o. ty. - Barnsben, i uttr.
från b., fsv. aff blotte barns been, motsv.
i isl., da., ty. m. fl. spr. - Barnkrubba,
1854 (barna-), motsv. ty. kinderkrippe,
efter fra. crèche (egentl. samma ord
som ty. krippe; se krubba); med
syftning på Jesusbarnets krubba.

barnmorska, 1571: barnamoderskor
plur., sannol. ombildning av ä. nsv.
barnamoder i betyd, ’barnmorska’ efter
lty. bademodersche, egentl.: badgumma.
Litteratur se SAOB. - Ett inhemskt
ord är i alla händelser jord(e)gumma;
se d. o.

barock, adj., i betyd, ’befängd o. d.’
t. ex. Thorild 1785, jämte ty. barock
osv. från fra. baroque, till portug.
barroco, span. barrueco, oregelbundet
bildad pärla; alltså egentl. en term från
pärlfisket; f. ö. av omtvistat ursprung.
- Som subst., om en viss stilriktning
inom konsten, är ordet i sv. ganska
ungt (o. 1870).

barometer, Alman. 1714 = ty. = fra.
baromètre, till grek. báros, tyngd (se
baryton), o. métron, mått (se meter).

baron, 1621, jfr fsv. barun, isl. barún,
mhty. barûn (ty. baron), meng. barun
(eng. baron), av ffra. barun, baron, av
ett vulgärlat. baro (ack. barōnem), som
sannol. betytt: man, man i motsats
till länsherren, vasall. Egentl. av germ.
börd, lånat från fhty. baro, man, egentl.:
stridbar man, besl. med fsv. bœria, slå,
sanskr. bhara-, strid (se bardalek);
med avs. på betydelseutvecklingen ’man’
> ’vasall’ jfr den motsvarande i mhty.
man. Se t. ex. Brüch Einfl. d. germ.
Spr. auf das Vulgärlatein s. 162.
Däremot bör nog ordet ej, såsom stundom
sker, förbindas med lat. bāro,
dumhuvud, tölp. - Som inhemsk titel i st.
f. friherre är väl ordet knappast äldre
än början av 1700-t.

1. barr, gymn. o. guld- el.
silverstång jfr fsv. bar, stång, tacka,
ginbalk, ytterst av fra. barre, mlat. barra,
se bar 1 o. jfr barack, barriär
ävensom (det dock icke av barra direkt
bildade) barrikad.

2. barr, på träd., fsv. bar = isl. barr,
da. bar, av germ. *barz-, till den rot,
som uppträder i barsk o., med
avljud, i borre, borste m. fl. ord med
en grundbetyd. av något borstigt el.
skrovligt. Jfr bark 2. Besl. är nog
även isl. barr, korn = lat. far, spelt;
se under bjugg slutet.

barrikad, 1690, från fra. barricade,
ett i Frankrike uppkommit ord, bildat
av barrique, vinfat (till barre, se barr 1),
o. den ursprungl. från ital. -ata
lånade ändelsen -ade. Till de första
barrikaderna användes i stor
utsträckning vinfat o. tunnor. Se E. Ljunggren
Stud. tillegn. Es. Tegnér s. 398.

barriär, 1805, av fra. barrière, avledn.
av barre, mlat. barra, stång, tvärslå: se
bar 1, barr 1.

barsk, 1500-t., i äldre tid även: besk,
i sv. dial. dessutom: käck, oförfärad =
da., i äldre da. även: bitter, kärv; från
mlty., ty. barsch, barsk, i holl. även:
bitter; av den germ. stam bars, vara
borstig el. sträv, som ingår i ty. barsch,
abborre (se abborre); jfr barr 2. I
fråga om betyd.-utvecklingen se härsk.

Bartel, mansn., kortform till
Bartolomeus, apostel, egentl. hebreiskt, o. till
Bartold, från ty.; jfr Bertil.

baryton, o. 1800, av fra. =, ytterst av
grek. barýtonos, med djup ton, av barýs,
tung (urbesl. med lat. gravis, se grav,
adj.), o. tónos, ton.

1. bas, röst, Lex. Linc. 1640, ytterst
av ital. basso, av vulg.-lat. bassus, låg,
tjock (vartill även handelstermen (fra.)
baisse). - Av basso är bassone avlett
= fra. basson, varav sv. bassong, viss
stämma i orgel, i ä. tid, ofta, t. ex. hos
Bellman, skrivet basson o. med betyd,
’fagott’.

2. bas, arbetsförman, 1850-t., från lty.
bas, förman, husbonde, motsv. ty. bass;
jfr eng. boss, förman; ett barnord för
’farbror’, jfr fhty. basa, ty. base, faster,
tant, m. m.

3. bas, aga, Bondeletius 1614, bildat
av basa.

4. bas, grund, grundval, ytterst från
grek. básis, gång, steg, det man står på
(bildat som t. ex. tes, diagnos), till
bainō, går (urbesl. med komma).

basa, värma, fsv. basa, bädda, smörja,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free