- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
34

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - basun ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ningom kommo att begagnas till andra
ändamål.

basun, fsv. basun = isl. basún, från
mlty. bas(s)ûne, av ffra. bosine, buisine,
av lat. būcina, valthorn, jakthorn, av ej
säkert fastställd härledning; det vanliga
antagandet av lån från grek. bukánē,
trumpet, är osäkert. Med avs. på
övergången oa jfr gardin, kalas. - Ett
helt annat ord är basson, fagott, t. ex.
hos Bellman; se under bas 1.

batalj, i betyd.: fältslag 1647
(slagordning 1621); i ä. tider trestavigt, ännu
Markalls sömnl. n. 1821 (jfr medalj,
seralj
), från fra. bataille (jfr eng. battle),
av senlat, battuālia, avledn. av lat.
battuere, slå, väl egentl, keltiskt (jfr
batteri, debatt, rabatt). Härav avledn.
bataljon.

batist, 1754, från fra. batiste, som
plägar förklaras såsom innehållande namnet
på en person, Baptiste, som först i
Cambrai i Flandern skall ha tillverkat detta tyg.

batong, från fra. bâton, av ä. fra.
bastun, liksom ital. bastone möjl. till
ett vlat. *bastare, slå, f. ö. på ett el.
annat sätt samhörigt med senlat,
bastum el. bastus, stav, käpp (jfr senast
Zauner WuS 6: 191), möjl. besl. med
battuere, slå (se batalj); jfr bastonad.
— Om polisbatonger (direkt från eng.
baton) först i ett kungl, bref av 1850.

batteri, Gustaf II Adolf 1621, från
fra. batterie el. ital. batteria, till ital.
battere, lat. batt(u)ere, slå (se batalj).

1. batting, Dalin 1850, mynt, möjl.
besl. med ty. batzen, ett visst slags
mynt, mhty. batze, egentl, smeknamn
på björnen (efter ett å myntet befintligt
stadsvapen).

2. batting, Dalin 1850, liten pojke, i
i dial. även: liten häst, ung stut, sannol.
av bant- (jfr med avs. på assimilationen
klint, klätt), jfr ä. ty. banze, litet barn,
eng. bantling. — Härtill: illbatting.

battram, ä. sv. se mattram (slutet).

bautasten, förr ofta försvenskat till
bötasten, lärt lån från isl. bauta(r)steinn
jämte bautaðarsteinn, samnians, med isl.
bautaðr, som stöter (här egentl.: phallos,
bruklig inom fruktbarhetskulten?),
bildat till bauta, stöta (jfr bösta).

baxa, tekn., sjöt., rubba, flytta, 1705,
från holl. baksen, ty. backsen; möjl.
besl. med följ.

baxna, i betyd, ’häpna’ Weste 1807
osv., o. baxnas, Linné 1750, bildat av
ä. nsv. baxa(s), draga sig undan, skygga
= sv. dial. baksa, åtrå sig, medelst det
s. k. inkoativsufixet -na i blekna o. d.
Baxa är i sin tur avlett av bak, adv.,
el. av (till)baks.

be-, fsv. be- (bi-) = da. be-, lån från
mlty. be-, motsv. got., fhty. bi (ty. be-),
ags. bi-, be- (eng. be-), identiskt med adv.
o. pref. bi o. med senare leden i grek.
amphí, omkring (se om 2), o. sanskr.
abhí, på, till, i vilket senare två ord
sammanfallit: ie. m̥bhi (jfr grek. amphí)
o. obhi (jfr lat. ob). Även kan be- tänkas
motsvara grek. epí- sanskr. api, till,
invid. Jfr bild.

Beata, kvinnon., fem.sg. till lat. beātus,
lycklig (besl. med bonus, god).

beck, fsv. bik = isl. bik, da. beg, f sax.
pik, fhty. peh (ty. pech), ags. pic (eng.
pitch), lån från lat. pix (genit. picis);
besl. med grek. píssa, beck (av *piki̯a),
o. möjl. lat. pīnus, gran, fura (jfr pinje).

Beda, kvinnonamn, ursprungl.
mansnamn, särskilt bekant genom den i
forntiden berömde anglosaxiske teologen
Beda venerabilis († 735); har på grund
av sin form övergått till kvinnonamn.

beckasin, Lind 1749 (baka-) = da.
bekkasin, från fra. bécassine, dimin. till
bécasse, morkulla, till bec, näbb, av lat.
beccus. av keltiskt ursprung.

bedarra, 1765, Weste 1807 m. fl.:
bedara, från lty. sik bedaren el. holl. (zich)
bedaren
, lugna sig, möjl. besl. med ags.
darian, ligga gömd, fsax. darni, gömd (jfr
ty. tarnkappe), kanske också med sanskr.
dharati, håller tillbaka, i pass.: är stilla.

bedja, fsv. biþia = isl. biðja, da.
bede, got. bidjan, fsax. biddian, fhty.
bittan (ty. bitten), ags. biddian (eng.
bid), sannol. besl. med bida, motsv.
grek. peíthō, övertalar, lat. fīdo, tror,
förtror (jfr perfid), i vilket fall man
måste antaga, att verbet urspr, tillhört
den s. k. i-serien (med ett imperf.,
motsv. ett isl. *beið), men övergått till
den s. k. e-serien (med imperf. fsv. badh,
isl. bað) efter mönstret av t. ex. fsv.
sitia, sat, vilket hörde till denna senare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free