Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - beta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom’; sedan i bildlig betyd.: efter
att ha gjort den (tråkiga) erfarenheten;
härav också minnesbeta.
4. beta, vb, (genom bitande)
sönderdela. = da. bede, jfr isl. bita, avledn.
av föreg.
5. beta, växt, 1578, jfr mlty. bête (varav
även ty. beete) = fhty. bieza, bîzza,
ags. béte (eng. beet), under de första
årh. e. Kr. lånat från lat. bēta, väl av
keltiskt ursprung.
betala = fsv. = da. betale, från mlty.
betalen; se under tala.
1. bete, m., huggtand, fsv. biti -
isl.; bildat på svaga avljudsstadiet till
bita.
2. bete, n., betande, betesmark, fsv.
bete = isl. beite, avledning av bet 2
el. bildat till vb. beta 1.
3. bete, n., agn., 1642: betet, best.
form, etymologiskt samma ord som
föreg.; jfr isl. beita f., no. beite m.
4. bete (‿ ´-), vb, sammans, med te,
vb.
betel, växt, Spegel 1705: bettela,
bettele, Linder 1712: betel = ty., eng.
betel; sannol. av portug. betel, väl ett
malajiskt ord.
betinga, fsv. bethinga, liksom da.
betinge efter mlty. bedingen = ty. Jfr
tinga.
betjänt, sbst, o. 1650 = da. betient,
efter ty. bedient(er), egentl, part. perf.
till bedienen, betjäna. I sv. äldst om
tjänare såväl i enskild som allmän tjänst,
även om ämbetsmän (t. ex. i 1734 års
lag: Konungens betiente); redan tidigt
dock om s. k. tjänsteman i motsats till
(högre) ämbetsman, t. ex 1656, ännu
1823; sedan i motsats till både
ämbets-o. tjänsteman, t. ex. 1830, jfr 1877:
’Civile embets- o. tjenstemän samt
betjente.’
betong, 1856, från fra. béton, av lat.
bitūmen, bergbeck, jordbeck (jfr sv.
bitumen, bituminös), urbesl. med kåda
o. det från ty. lånade kitt.
betrakta = fsv.: begrunda, betänka,
göra avseende på, överväga, tillse =
da betragte, från mlty. betrachten,
överväga, taga i övervägande = fhty.
bitrahtôn ds. (ty. betrachten). Vanl.
uppfattat som sammansatt med det från
lat. tractāre, behandla, övertänka,
lånade ty. trachten osv. = sv. trakta,
varvid betyd, ’åse o. d.’ anses som en
yngre överförd användning av ordet.
Enl. Schlutter ZfdW 14; 141 skulle dock
här två ord ha sammansmält; ett från
tractāre lånat o. ett inhemskt med
betyd, ’se’ o. besl. med grek. dérkomai,
åser, åskådar, fsax., ags. torht, klar, fhty.
zoraht, jfr fhty. bitrahtôn, gloss.:
circumspicere.
betsa, Sahlstedt 1773, från ty. beizen,
etymologiskt samma ord som det
inhemska beta 2, till vilket det förhåller
sig som lånordet etsa till isl. etja,
kausativum till äta.
betsel, fsv. bezl, besl = isl. beizl, da.
bidsel, en bildning (med samma
avljudsstadium som bete 2) till bita;
alltså egentl, om själva munstycket el.
bettet.
bett, sbst., dial. även bet, fsv. bit =
isl. bit, av germ. *bita- n., avljudsform till
bita, bildat som flott, grepp, skott
osv. — Växelform: germ. *bili- m. =
fhty. biz (ty. biss), ags. bite (eng. bit,
konkret betyd.); jfr sv. grepp n., men
ty. griff osv.; se även under svek. —
Bett: dial. bet = grepp: dial. grep
osv.
bettla, 1613 = da. betle, från ty.
betteln, av fhty. betalôn, iterativbildning
till betôn el. bitten (se bedja), motsv.
mlty. bedeln. Da. bejle = no. bidla,
fria, är besl., men icke etymologiskt
identiskt med detta ord; da. bejle är
nämligen avlett av ä. da. bedel, isl.
biðill, friare.
betyg, enstaka från 1575; i
nuvarande anv. från 1770-t, bildat till fsv.
betȳgh(i)a = sv. betyga, lån från mlty.
betûgen, sammansatt med mlty. tûgen,
vittna (varav fsv. tygh(i)a, ä. nsv. tyga),
motsv. ty. zeugen ds., sannol. till mlty.
tûch, verktyg = ty. zeug (se tyg), här
i betyd, ’bevisningsmateriar; f. ö. väl
identiskt med ty. zeugen skaffa,
frambringa, avla; i avljudsförh. till got.
tiuhan, ty. ziehen, draga, samt tåg 3.
Jfr intyg o. övertyga.
bevara = fsv., från mlty. bewaren
= ty. bewahren; se vara (i taga v.
på), varse osv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
