- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
41

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - beta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beveka, fsv. bevēk(i)a, förmå, från
mlty. bewêken, bl. a. uppmjuka, vilken
betyd, är uppvisad även i ä. nsv.;
avledn. av mlty. adj. wêk, mjuk (se vek);
i sv. till betyd, starkt påverkat av det
icke besläktade mlty. o. ty. bewegen,
röra (se bevåg, väga).

bevingad i bevingade ord, se ord.

bevåg, 1540-t. i den urspr, betyd,
’övervägande’; i nuv. användning från
1620; efter mlty. bewach, bewag-,
vbalsbst. till bewegen i betyd, överväga,
övertänka.

bevågen, fsv. bevoghin = da.
bevaagen, från mlty. bewogen, egentl, part.
perf. till bewegen (se föreg.); jfr ty.
gewogen.

beväring, 1770-t. i betyd, ’beväpning’,
efter ty. bewehrung, bildat till bewehren,
beväpna (varav sv. bevära), avledn. av
wehr, värn; av samma stam som sbst.
o. vb. värja; jfr gevär. — I sin något
vardagliga betydelse ’beväringsman’ från
1800-talets förra hälft.

1. bi, adv., o. bi-, prefix, fsv., da. , av
mlty. = fhty. (ty. bei), ags. (eng.
by), sidoform till germ. bi (se be-);
den långa vokalen beror på
förlängning i betonad ställning. Jfr förbi,
bihang
.

2. bi-, pref., två, tve-, se bicykel.

3. bi, sbst, fsv. bī, bȳ n. = isl. bý-,
da. bi c., jfr de feminina mlty. bîe, fhty.
bîa, ags. béo (eng. bee), ävensom fhty.
bini n. (ty. biene f.) jämte fhty. bîna f.;
besl. med lit. bitìs samt lat. fūcus,
drönare (väl av *bhoi-ko-s)i av en
ljudhärmande ie. rot bhi, j fr broms, humla,
mygg
m. fl.

bibel, 1620, jfr ty. bibel osv.; förr ofta
biblia 1541 osv.; ytterst av grek.
biblía
, böckerna, plur. till biblíon, liten
bok, del av en bok, dimin. till bíblos,
býblos
papyrusbast, väl av Býblos,
grekiskt namn på den feniciska staden
Gebal, där grekerna först skola ha lärt
känna användningen av papyrus som
skrifmaterial.

bibliotek, 1561, ytterst avlat,
biblioteca, av grek. bibliothḗkē, sammans, av
biblíon, liten bok (se bibel), o. thḗké,
förvaringsrum, en bildning till den ie.
roten dhē, ställa, lägga (i grek. títhēmi,
se dåd tema, tes), även ingående i
apotek, butik, hypotek. — I ä. nsv.
i stället stundom libri, från mlty liberie,
till lat. liber bok; i Var. rer. 1538:
bokahws (dvs. -hus).

bicykel, av bi-, av lat. bi-, två, tve-
(av *du̯i-, se två), o. cykel (se d. o.).

bida, fsv. bīþa = isl. bíða (ipf.
beið), da. Me, got. beidan, fsax. bîdan,
fhty. bîtan, ags. bídan (eng. bide), av
en ie. stam bhīdh-, som formellt
motsvarar lat. fīdo, litar på, grek.
peíthomai, låter sig övertala, utan att dock
betydelseövergången blivit fullt
tillfredsställande utredd; se f. ö. bedja.

bidevind, 1698: bijdewind, från lty.
bi de wind el. holl. bij de wind, jfr ty.
bei dem winde, eng. by the wind; egentl.:
invid vinden; se bi-, pref. 1. o. vind.

biff, ungt lån (1820-t.) från eng. beef,
av ffra. boef, av lat. bōvem, ackus. till
bōs, oxe, urbesl. med ko (se d. o.). —
Biffstek, från eng. beef-steak, uppträder
i sv. redan hos C. Warg 1765.

bigami, från fra. bigamie, bildning
till adj. bigame, av senlat, bigamus, av
bi- (se bi-, pref. 2) o. -gamus, av grek.
gámos, äktenskap; jfr kryptogam osv.

bigarrå, 1745; I133: bigaronner plur.;
från fra. bigarreau, av bigarrer, göra
brokig, av okänt ursprung.

bigott, 1735, från fra. bigot, av
omtvistat ursprung, jfr ffra. bigote, börs,
o. span. bigote, mustasch; enl. somliga
till germ. (fhty.) bî got, vid Gud.

bihang, första hälften av 1700-t., från
ty.: mlty. bihanc, ä. ty. beihang, av
bi- o. hang, till hangen hänga (se hänga);
jfr anhang.

bikt, Serenius 1734 (tidigare dock i
sammans, bichtefäder Lex. Linc. 1640),
efter lty. bicht(e), motsv. fhty. bijiht,
mhty. bihte (ty. beichle), egentl,
vbalsbst. på urgerm. -ti till fhty. bijehan,
bekänna, bikta, av bi- (se be-) o. jehan,
säga, tillstå; jfr isl. , tillstå, já sik,
bekänna (jfr gikt).

bil, efter da. bil; förkortning (först
från början av 1900-talet) av
automobil.

bila, fsv. bila, efter mlty. bîle, jfr
fhty. bîhal (ty. beil); se närmare bill 1.

bild, t. ex. 1669, från ty. bild, etymo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free