- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
44

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bison ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bison, av lat. bison (genit. bisontis),
grek. bísōn, som vanl. anses ha lånats
från germ. spr., jfr fhty. wisunt (ty.
wisent), ags. wesend (isl. visundr är lån
från ty.), men snarast utgår från det
motsv. kelt. ordet, se Brüch Einfl. d.
germ. Spr. auf das Vulg.-latein s. 18.
Möjl. till ett ieur. ord för ’lukt’ (jfr
under vessla), efter djurets mysklukt.
Dock enl. andra egentl, ’den behornade’,
till sanskr. viṣāṇa- n., horn; se
Ghar-pentier Monde oriental 6: 129, H.
Peterson KZ 46: 131.

bissera, av fra. bisser, till lat. bis, två
gånger (se biskvi).

bister, i ä. nsv. även: förvirrad 1528,
dyster Bib. 1541, om väder o. 1650, om
lynne 1665 = da.; från mlty. bîster,
irrande, vilsekommen, förvildad, usel,
förvirrad, bister; jfr ä. ty. beistern, vild;
av omtvistad härledning; sannol. till
stammen i besa, ränna häftigt
omkring.

bita, fsv. bīta = isl. bíta, da. bide, got.
beitan, fsax. bîtan, flit. bîzzan (ty.
beissen), ags. bítan (eng. bite), av ie. roteri
bhid, varav sanskr. bhid, klyva, skära,
o. lat. findere, perf. fīdi; jfr besk, bet
2, beta 1-4, bete 1-3, betsel, bett,
bitt
1, bitter, båt m. fl. — Bita i
gräset
, stupa, dö, sannol. syftande på
att dödligt sårade personer ofta i
dödskampen bita omkring sig, Petreius 1615
osv.; med motsv. i bl. a. da. o. ty., jfr även
eng. bite the ground osv., fra. mordre
la poussière
, lat. humum el. arenam ore
mordere
osv. — Härtill: bit, r., 1616;
möjl. bildat av bita som klunk till
klunka, sup till supa (Hesselman i
o-y s. 54), jfr dock Wigforss S. Hall. folkm.,
s. 46 n. 3; motsv. no. bit, da. bid, lty.
bît, väl knappast lån från det senare
ordet.

bitter, fsv. bit(t)er, bitande, skarp, bitter
= isl. bitr, da. bitter, fsax., fhty. bittar
(ty. bitter), ags. biter (eng. bitter), av
germ. *bitra-, egentl.: bitande,
avljudsform till got. baitrs, bitter, besk o. bita.
— I betyd, ’besk’ (med därur härledda
bildl. betyd.) är nog sv. bitter (liksom
faktiskt da. bitter) lån från ty.; däremot
i betyd, ’skarp’ (ännu om köld o. d.)
inhemskt, liksom också i dial. i betyd.
’pigg, flink’ (med -e-); jfr Hesselman i
o. y s. 157, Seip 2: 53.

bittersta i uttr. icke det bittersta,
1700-t., efter lty. (nich dat) bitterste, en
i anslutning till bitter (se bitter) bildad
superi, till mlty. (nicht en) bet el. bitte,
icke en beta el. bit el. smula (se beta 3).

bittida, fsv. bit(t)idha, betiden m. m.,
från ett mlty. bitîde, motsv. ä. ty.
beizeit, tidigt, i tid, o. från mlty. betîden,
stundom, motsv. ty. bei zeiten, tidigt,
i tid.

bituminös, av fra. bitumineux, av lat.
bituiminōsus, bildat med avledn. -ōsus,
rik på, till bitūmen, beck, urbesl. med
kitt o. kåda.

bivuak el. bivack, 1729, av fra.
biv(ou)ac, som i sin tur tycks vara lånat
från ty. beiwache el. beiwacht, extravakt
(jfr ä. sv. bivakt).

bjuda, fsv. biuþa (ipf. böþ), framräcka,
bjuda till, erbjuda, inbjuda, förkunna,
befalla m. m. = isl. bjóða, got. -biudan,
fsax. biodan, fhty. biotan (ty. bieten),
ags. béodan (eng. bid delvis från ags.
biddan, bedja); av ie. roten bheudh, med
avljud bhoudh, bhudh i sanskr. budh,
vakna, märka, grek. pev́thomai (av
*bheudh-), frågar, erfar, fslav. bŭděti, vaka,
osv.; med släktingar även i kelt. spr.;
f. ö. i enskildheter oklar
betyd.-utveckling.

bjugg, sv. dial. även bägg (jfr dial.
nägg o. njugg), fsv. biug(h), biog = isl.
bygg, da. byg, med nordiskt s. k.
gg-inskott (jfr hugga ~ ty. hauen, ägg,
~ ty. ei osv.) = el. motsv. fsax. bew-,
skörd, ffris. be, ags. béow, säd; väl av
germ. roten bew(w) i bygga, bo i betyd,
’odla’; alltså egentl.: det odlade, dvs.
säd i allmänhet: sedermera, då ju kornet
i äldre tid var det vanligaste sädesslaget,
specialiserat till betydelsen ’korn’; jfr
den motsvarande betydelse-utvecklingen
hos korn (äldst: säd). Om
formväxlingen se Kock Uml. u. Brech. s. 314 f.:
urnord. *beggwu-, *biggwu- jämte
*beggwa-; annorlunda Lindroth Ark. 24: 345.
— De tyska språken ha för ’korn, bjugg’
en stam *gerst- (ty. gerste osv.), motsv.
lat. hordeum (*ghr̥zd-). I got., fris., eng.
o. nord. uppträder stammen *bariz-, jfr
got. bariz-, eng. avledn. barley, isl. barr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free