Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - blånor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skimra; möjl. av en nasalerad form av
roten i bliga.
blänka, Bib. 1541 (blänkta), = no.
blenkja, från mlty., ty. blenken = ä.
eng. blenk, av germ. *blankian, avledn.
av blank. Därjämte med den
sekundära betyd. ’bedraga’, egentl.: ’blända
el. dyl.’ = isl. blekkja, ags. blencan. —
Förr även: blanka o. komma att glänsa.
bläs, vanl. vit fläck i pannan (m. m.)
på djur, i sht hästar, t. ex. 1707;
hanndjur, vanl. häst med blas, o. 1805, jfr
fsv. blæsutter = isl. blesóttr, bläsig =
no. bles, av germ. bles-; i avljudsförh.
till mhty. blas, skallig, egentl.: blank,
ty. blass, blek, mlty. blasenhingst, häst
med bläs, mlty. blare, bläsa som
konamn (av germ. *blaz-), o. mlty. blesse,
ty. blässe (väl av *blasjō-); slutligen da.
blis, sydsv. dial. bliss med oklart i,
samtliga avljudsformer till stammen blus- i
bloss. Med avs. på betyd.-utvecklingen
’vit fläck’ › ’häst (osv.) med dylik fläck’
jfr en parallell under hjälmig, se även
tupp. — Bläsa med samma betyd.,
o. 1700 = no. blesa, avledn. av föreg.
bläster, i ä. nsv. även: blåst o.
smältugn, med biform blåster, jfr sv. dial.
bläster, blåst, bläster, bildat till blåsa,
med ä från biformen bläsa (jfr da.
blæse), jfr isl. blástr (genit. -st(r)ar) samt
ags. blást, blǽst, fhty. blâst; avledn. är
snarast -tro-, växlande med -tu-; möjl.
föreligger här dock, på grund av ett
finskt lånord, en s-stam: urgerm.
*blǽstes, *blǽstaz.
blöd, möjl. delvis (åtm. i ä. nsv.)
motsv. fsv. blödher, blödig, rädd = isl.
blauðr, ä. da. blød, ags. bléað, motsv.
mlty. blôde, fhty. blôdi (ty. blöde); av
germ. *blauþu-, *blaupia- (*blaupa-), med
samma deklinationsväxling som i t. ex.
blid, fast, sen, tunn el. fsv. mōþer,
trött ~ ty. müde (se möda); egentl.:
blöt, mjuk; av samma rot som blöt,
men med annan avledning. I det
nuvarande spr. dels: vek, känslosam,
blödig, beroende på inflytande från da.
blød, som i denna betyd. väsentligen
utgår från blöt; o. dels: mjuk, lös,
böjlig (fr. o. m. 1880-t., t. ex. Levertin,
O. Hansson, M. Mailing), i vilket fall
det är en ren danism, efter da. blød
= sv. blöt. Det är sålunda mycket
ovisst, om ordet i någon modern betyd.
kan betraktas som fortsättning av fsv.
blödher. — Härtill: blödig, fsv.
blödhogher, även: rädd, försagd (så ännu
på 1600-t.).
blöt, fsv. blöter, mjuk, svag, veklig,
vek = isl. blautr, ungef. ds., da. blød,
mjuk, mlty. blôt (varav sv. blott),
utblottad, fattig, fhty. blôz (ty. bloss), ags.
bléat, eländig, av germ. *blauta- = ie.
*bhlondo-, med avljudsformen isl. blotna,
bliva blöt, besl. med grek. phlydarós,
mjuk av fuktighet, osv., till grek. phlýō,
flödar över, lat. fluo; jfr blöd. — Den
nuv. huvudbetyd. ’våt, vattensjuk’
uppträder vid mitten av 1600-t., förmedlad
genom den av ’uppmjukad genom
vatten’, som ännu kvarlever i vissa anv.
(om potatis m. m.); de gamla betyd.
’svag’ o. ’blödig’ äro numera föga
brukliga. — Blöt i lägga i blöt o. d., y.
fsv. osv., är vbalsbst. till blöta. —
Blötna, vb, är en ombildning efter
blöt av avljudsformen fsv. blotna =
isl. Jfr med avs. på bildningen: lossna:
lös, rodna: röd.
blöja, fsv. blē(i)a, blö(i)a = isl. blǽia,
blǿia, da. ble, väl av resp. urgerm.
*blahwiōn o. *blaᵹwiōn, sannol. besl.
med blår.
1. bo, sbst., fsv. bō, boning (djurs)bo,
egendom, boskap = isl. bú, da. bo, ags.
bú, n. fhty. bû m. o. n. (ty. bau m.);
till följ. Stundom i ortnamn, t. ex. fsv.
Brynolfsbo; de nsv. ortnamnen på -bo
ha dock mycket ofta annat ursprung;
se bo 4 o. bod. — Bohag, husgeråd
fsv. bohagh, egendom, i ä. nsv. stundom:
hushåll == no. buhag, da. bohave,
husgeråd, till fsv. hagher, ställning, fördel
m. m., alltså egentl.: boets ställning;
se f. ö. behaga o. höger. — Bolag,
fsv. bolagh, egendomsgemenskap, bolag-,
bolagsordning = isl. búlag,
(egendoms)-gemenskap; till lägga; jfr sv. samlag
osv. Da. bolag är ett ungt lån från
sv. — Boskap, fsv. bōskaper, hushåll,
egendom, bohag, boskap = no. buskap,
boskap, fda. boskap, ds. som i fsv.; jfr
fsv. bō o. isl. bú i betyd. ’boskap’; i
båda fallen beroende på en
inskränkning av grundbetyd., som är: det som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
