- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
89

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - decimal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

decrētum, avgörande, egentl, part. pass.
neutr. till decernere, avgöra, till cernere,
tydligt iakttaga, egentl.: sikta, sålla
(urbesl. med adj. ren); jfr diskret.

del = fsv., da. (jfr nedan), från mlty.
dêl, av fsax. dêl m., fhty., ty. teil, m.,
n., ags. dál n. (eng. dole), av germ.
*daila-, jämte *daili- = got. dails, ags.
dǽl m. (eng. deal) o. *dailō- = got.
daila. Fslav. dělŭ kan vara ett ieur.
*dhailo- (*dhəilo-) o. hör då hit, men
även ett *dailo-, som kunde föras till
grek. daíomai, delar. — En likbetydande
rot med ieur. d- uppträder i sanskr.
dala-, del, fslav. dola, litau. dalìs. —
Nda. del utgår delvis från ä. da. deld =
fsv. deld, isl. deild, del, delning, av germ.
*dailiþō. — Om verbet dela se delo.

delfin, av lat. delphīnus, av grek.
delphís, genit. -ĩnos, till den ie. roten
g ̯elbh, vara välvd o. d., vartill även
ortnamnet Delphoí, Delfi; besl. med
kalv. — Jfr även under marsvin.

delikat = ty., av fra. délicat, av lat.
dēlicātus, fin, späd, bortklemad,
nogräknad; av omstritt ursprung; snarast
kanske till dēliciæ, nöjsamma ting,
njutningar o. d. (till lacere, locka). -
Härtill: delikatess, av fra. délicatesse.

delinkvent, 1660 = ty. delinquent, av
lat. dēlinquens (genit. -entis), part. pres.
av dēlinquere, svika sin plikt, av , från,
o. linquere, lämna (jfr relik; urbesl.
med lån).

delirium, 1680, av lat. dēlīrium i
betyd, ’vansinne’, avledn. av dēlīrus, som
vikit från (den rätta) fåran, till līra,
fåra (se list, lära, läst). — Kortform:
dille = da.; en bildning av samma
slag som priffe o. dyl.

delo i uttr. ligga i d., egentl, oblik
kasus till fsv. dēla, tvist = isl. deila,
till fsv. dēla, tvista = isl. deila, ä. da.
dele, eng. deal, en bildlig anv. av det
samgerm. verbet dela, got. dailjan osv.,
till del. Med avs. på formen jfr Falun,
närvaro, salu, ägo
.

dels, i motsättningen delsdels,
1635, efter mlty. dêls = ty. teils, genit.
sg. till dêl, teil.

delta, 1682 (om Nildeltat) = ty., fra.
osv., av grek. bokstavsnamnet délta
(Δ)
, på grund av likheten i form.

demagog, 1766 = ty. osv., av grek.
dēmagōgós, av dē̃mos, folk (jfr epidemi),
o. agōgós, ledare (jfr pedagog), till
ágō, för, leder (urbesl. med åka).

dementera, 1800; tidigare hos
Kellgren i nu knappast brukliga
användningar; av fra. démentir, beslå med
osanning, vederlägga, till lat. dē-, från,
o. mentīri, ljuga. Härtill dementi, o.
1740, av fra. démenti. Dalin 1850
upptager sbst., men ej verbet; Weste 1807
intetdera.

demokrat, Weste 1807 = ty., av fra.
démocrate, uppkommet under den
franska revolutionen o. ungefär samtidigt
lånat i ty.; nybildning till fra.
démocratie, av grek. dēmokráteia, till dēmos,
folk (se föreg.), o. krateĩn, härska; jfr
aristokrati.

demon, Nybom: démon = ty. dämon
osv., av grek. daímōn, ande, gud, i
kyrkospr. i sht om onda andar; av
omstridd o. oviss härledning. — Ordet
blev i sv. i olika betyd.-skiftningar mera
allmänt först o. 1800.

demonstrera, o. 1600, av lat.
demonstrāre, ställa för ögonen, visa, av dē-,
från, rörande, o. monstrāre, visa (se f.
ö. monster, monstrum o. mönstra).
— Härtill: demonstration, av lat.
demonstrātio (genit. -ōnis).

den, y. fsv. även d(h)en, fsv. þæn,
urspr. ack. sing. mask. till sā(r), den,
neutr. þæt (y. fsv. även d(h)et(h)) = da.
den, jfr isl. þann, ack. sing. mask, þat,
got. þana, þata osv.; av de germ.
demonstr. pron.-stammarna þa-, þe-,
motsv. lat. (is)te, grek., fslav, to-, sanskr.
ta-, egentl, tillhörande de oblika kasus,
medan germ. sa-, se- (fnord., got., ags.)
= ie. so-, se- (grek., sanskr.) tillkommo
nominativen. Jfr dymedelst, ty.

denne, fsv. þænne, med -nn- från ack.
sing. mask. till nom. *þæsse, fgutn. þissi
(jfr fsv. fem. sg. þæsse osv.) = isl. þessi
(ack. sg. m. þenna), da. denne, av germ.
pron.-stammen þe- = ie. te-, to- (se
den) + ett förstärkande suffix -si (väl
till pron.-stammen se-, se den); jfr fsax.
these, fhty. deser (ty. dieser), ags. þes
(eng. this). I þænna, þætta ingår samma
förstärkande suffix som i t. ex. got.
ack. sg. þanuh, sannol. av urgerm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free