- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
90

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - departement ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*-unhve, av ie. *-m̥ke (enl. somliga *-uhve,
av *n̥-ke), besl. med. lat. -que (jfr
dock). Jfr Liden Ark. 4: 97 f.

departement, 1678, av fra. département,
till départir, avskilja (se parti).

depens, 1680, av fra. dépens(e), till
fra. dépenser, av lat. dispensare, utdela,
till part.-stammen dispens- i dispendere,
utväga, utbetala, av lat. dis-, isär, o.
pendere, väga, betala, vartill även pensum
(egentl.: det uppvägda, tillmätta).

depesch, i modern anv. o. 1690; i
betyd. ’avsändande i officiellt ärende’
1642; av fr. dépêche, till dépêcher,
avsända, egentl.: lösa (ur bojor), till lat.
pedica, fotboja (urbesl. med fjät, fot).

deponera, i betyd. ’till förvar
överlämna (dokument, värdepapper o. d.)’,
1617 = ty. deponieren, av lat. dēpōnere,
lägga ned o. d., med part. pf. dēpositus,
vartill deposition o. depå (se d. o.);
jfr post 3 o. ponera.

deportera, 1798 = ty. deportieren, fra.
déporter, av lat. dēportāre, av dē-, bort,
o. portāre, bära, forsla (se portör).

deputation, i modern betyd. 1719,
ytterst av lat. dēputātio, vbalsbst. till
dēputāre, bestämma (till ngt el. för ngn),
varav sv. deputera (1600-t.); alltså
egentl.: utväljande (av ett visst antal
personer för visst ändamål); av , från
m. m., o. putāre, beräkna, anse (samma
ord som putāre, skära, i amputera).

depå el. depot, av fra. dépôt, av lat.
dēpositum, det nedlagda, till dēpōnere
(se deponera). I betyd. ’upplagt
förråd’ 1763; f. ö. väsentligen ett
1800-talsord.

-dera i en-, ingendera osv., fsv.
þēra = isl. þeira, genit. plur. till den,
alltså: av dem; härtill, med analogiskt
tillägg av -s, den nu vanliga formen
deras.

dervisch. persiskt ord: tiggare,
tiggarmunk.

desavuera. 1746, av fra. désavouer,
av dés- med upphävande betyd. o.
avouer, tillstå, till vouer, lova m. m., av
lat. *vōtāre = votera (se d. o.).

desman. mysk (nu mest i sammans.,
ss. desmansråtta), jfr desme Var. rer.
1538, desmo- Bib. 1541, desman 1677,
sv. dial. desma, desmar m. m., da.
desmer, från mlty. desem, dessmer- = fsax.
desamo, ags. disme (jfr Wadstein IF
Anz. 14: 30), fra. desman; även i slav.
spr. Sammanhänger väl på ett el.
annat sätt med fhty. bisamo (se bisamoxe),
vars b genom dissimilation blivit
d som i mlty. besemer (se besman) ›
lty. deesemer; ordet måste i så fall från
någon dialekt ha lånats i de övriga spr.

desperat, av lat. desperātus, part. till
despērāre, misströsta, förtvifla, av ,
från, o. spērāre, hoppas. I sin ursprungliga
betyd. ’förtvivlande, tröstlös’ 1629;
i den vardagliga betyd. ’ursinnig’ o. 1750.

despot, = ty. osv., ytterst av grek.
despótēs, husbonde, härskare, vars första
led kan utgå från ett ie. *dems-,
avljudsform till domus, hus (se dam) (el.
möjl. från ett ie. *ges-, besl. med gos-
i ry. gospodĭ, herre (såvida ej detta är
lån från ett got. *gastfaþs = lat. hospes,
se nedan o. jfr Kluge Urgerm. s. 39),
o. vars senare led sammanhänger med
grek. pósis, make = sanskr. pátis, herre,
got. hundafaþs, centurion, jfr lat.
hospes, värd (av *hosti-potis, till hostis,
egentl. främling; se gäst). Om sålunda
i despot gömmer sig en urgammal
beteckning för familjens överhuvud,
föreligger i sanskr. o. litau. en sådan för
ättens huvudman, motsv. ie. *vik-poti-.
— Ordet, som egentl. brukades i den
grundbetyd. närstående bemärkelsen av
’envåldshärskare’ (så Sahlstedt 1773),
uppträder i sin nedsättande betyd. först
under årtiondena före den stora franska
revolutionen. — Jfr potentat.

dess, desto, fsv. þæs, egentl. genit.
sg. neutr. av þæn (se den); jfr desto.

dessert, 1740-t. = ty., eng., av fra.
dessert, till desservir, duka av, av dés-
(lat. dis-, åtskils) o. servir (se servera);
desserten serverades urspr. först då
bordet avdukats.

desslikes, fsv. thæslīkis, av mlty.
deslîkes, av des, genit. sg. till de, den, o.
lîkes, adverbiell genitiv till adj. lîk (se
lik, adj.).

destillera, dis- B. Olai 1578, y. fsv.
distillera P. Månsson, av lat. destillāre,
av , ned, o. stillāre, droppa, till stilla,
droppe.

destinera, 1620-t. = fra. destiner, av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free