- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
96

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - distribuera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från lty., jfr holl. -dodder, mhty. toter-
(ty. dotter); i ty. o. eng. även namn på
Cuscuta. Omstridd härledning. Snarast,
såsom redan Tamm Et. ordb. förmodat,
på grund av de gula blommorna efter
det västgerm. ordet för ’äggula’: fsax.
dodro (lty. dodder), fhty. totoro (ty.
dotter); av ovisst ursprung. Jfr ty.
dotterblume som namn på flera växter
med gula blommor, t. ex. Caltha,
Ranunculus. — Enl. Falk-Torp s. 145 (jfr
s. 1449) vore förhållandet omvänt o.
växtnamnet ursprungligare. På grund
av att eng. dodder även betecknar Briza
media, som också har namn på shake-
o. tremble- (jfr sv. daller-, darr-,
skalvgräs), skulle växtnamnet höra samman
med eng. dodder, darra, no. dudra ds.,
grek. thýssomai (av ie. *dhudhi̯o-),
skakar mig. Men då ingen likhet synes
förefinnas mellan dallergräset o. dodran,
torde eng. dodder i den förra betyd.
vara ett helt annat ord, som dock säkerl.
har den av Falk-Torp förmodade
härledningen o. sålunda i stället är rotbesl.
med ä. da. dude(r)korn, Lolium
temulentum, da. dude, vars förtärande
framkallar bedövning el. rus, o. vars
närmaste germ. släktingar äro ffris. dud,
bedövning, eng. dial. dudder, förvirra,
till roten i grek. thýō, brusar, rasar,
vartill även de ovan anförda orden med
betyd. ’darra, skaka’. Jfr de
likbetydande sv. dial dårrepe, svimmel, ty.
tollhafer (: toll, tokig); se rajgräs. Till
ä. da. dude(r)korn hör även y. fsv.
dudrakorn, som enl. Sdw. Tillägg o.
där citerad litteratur syftar på den
giftiga Agrostemma githago; alltså ej
till dodra, såsom i en handbok
uppgives. Det fsv. ordet bevisar alltså intet
för antagandet, att dodra skulle vara
inhemskt.

doffel, 1648: duffels (från holl. plur.
=), duffel 1815; doffel 1788 = lty., ty.,
eng., holl. duffel, väl efter staden Duffel
i Brabant. Den svenska o- formen har
icke någon uppvisad motsvarighet i
grannspråken.

doft, fsv. dopt, -u-, stoft = isl. dupt,
fint stoft, mhty. tuft, dunst; i betyd.
’vällukt o. d.’ är ordet, liksom da. duft,
lånat från ty. duft; till ie. roten dhubh
i grek. tỹphos, rök (se döv), el. dhup i
sanskr. dhūpa-, rökelse, kanske
utvidgning av dhū (i lat. fū-mus, sv. dun,
dunst osv.); jfr dyft.

dogg, från eng. dog (ags. dogga); en
hypokoristisk bildning av samma slag
som eng. frog (ags. frogga) osv.

dogm, av grek. dogma n., mening,
till dokeĩn, mena (bildat som drama,
flegma); jfr paradox.

dok n., y. fsv. dōker m., från mlty.
dôk fhty. = tuoh (ty. tuch), kläde, tyg,
duk; av okänt ursprung; jfr den tidigare
lånade biformen duk. — I nsv. med
analogiskt uppkommet neutralt kön; jfr
de neutrala huckle, kläde osv.

doktor = fsv. (redan där i betyd.
’läkare’), av lat. doctor, lärare, till
docēre, lära, varav även part. pres. docens
(genit. docentis) = sv. docent. Betyd.
’läkare’ från doctor medicinæ. — I ä.
nsv. (1600-t.) även doktare, såsom ännu
i sv. dial. — Titeln doktorinna, om
en läkares hustru, förekommer redan i
början av 1600-t. (doctrinna). — Jfr följ.

dokument, 1611 = ty., av lat.
documentum, bevis, egentl.: något varav man
kan hämta lärdom el. upplysning, till
docēre, lära; jfr föreg.

dolk, 1565 = da., lty. = ty. dolch;
möjl. från slaviska spr. (pol. tulich).
Det till sitt ursprung omtvistade isl.
dálkr, nål, spänne, kniv, synes i alla
händelser vara obesläktat. Annorlunda
dock Walde s. 240 o. Hirt-Weigand
under dolch: från lat. dolo, käpp med
klinga i (av grek. dólōn).

dollar, från eng., av ä. eng. daler; se
daler.

dolma i kåldolma, se d. o.

dolman, i modern betyd. (om
husarrock) 1809; el., (snarast) med -n
uppfattat som best. art. (jfr t. ex. sate),
dolma 1832; även om ett
fruntimmersplagg = ty. dolman, från ett magyariskt
dolmány, som i sin tur fått ordet från
turk. dolamán dolamá, ett slags lång
rock.

dolsk, fsv. dulsker (-y-), trög, försumlig
= da. dial. dolsk, dåsig, motsv. fhty.
tulisc, dåraktig; avledn. av germ. roten
dul i fsv. dol, trög (inhemskt) = mlty.
dol, dul, galen (varav fsv. dol ds., ä. nsv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free