- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
125

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - express ... - fabel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

express, kurirtåg, ytterst från eng.
express, varav även fra. express (med
den inhemska varianten exprès, t. ex.
’un courrier exprès’), egentl.: ett tåg
med precisa avgångs- o. ankomsttider,
med noggrant bestämd fart o. d.; ytterst
av lat. adj. expressus, uttrycklig, tydlig,
part. pf. pass. till exprimere, uttrycka
(jfr press). — Även i expressbud osv.
— Fra. exprès föreligger i sv. (värd.)
exprä, direkt, utan dröjsmål, enkom.

extas, 1760-t., äldre: extasi(e), t. ex.
1690-t. (U. Hiärne), 1700, 1735, av fra.
extase, av grek. ékstasis, hänförelse,
sinnesrubbning, egentl.: bortryckande från
ett ställe, till existēmi, rubbar (ur sin
vanliga ställning), till ek-, ex-, ut, ur, o.
(h)istēmi, ställer (urbesl. med stå).

extra, av lat. =, utanför, utom, till
en avledn. av ex, ut, ur.

extrakt, = ty., av n lat. extractum,
det utdragna, neutr. sing. till extractus,
part. pf. pass. till extrahere, draga ut.

extravagant, = ty., av mlat.
extravagans (genit. -vagantis), till lat. extra (se
föreg.) o. part. pres. av vagāri, ströva
omkring (jfr adj. vag; urbesl. med
vackla); alltså: som strövar utanför el.
går utom (vissa gränser).

F.



fabel, O. Petri Kr. fabele: historia,
saga; i Bib. 1541: allmänt samtalsämne,
från ty. fabel, resp. (i yngre tid) fra.
fable, av lat. fābula, berättelse, till ie.
roten bhā, tala, i t. ex. lat. fātum,
utsago, öde (jfr ); urbesl. med bann,
bön
; jfr även professor, profet.

Fabian, mansn., av lat. Fabiānus,
avledn. av Fabius.

fabrik, Swedberg 1716, Dalins Arg.
= ty. osv., av fra. fabrique, av lat.
fabrīca, konst, verkstad, avledn. av faber,
hantverkare, konstnär (av ie. roten
dhabh, passa, foga, i fslav. dobrŭ, vacker,
god, isl. dafna, bli stark, duktig; med
vaxelformen dhab i tapper, urspr.:
sammanfogad).

facil, av fra. facile, medgörlig, lätt
m. m., av lat. facilis, lätt, egentl.: görlig,
till facere, göra (se facit).

facit, = ty. fazit (1400-t.), af lat. =,
egentl.: det (ut)gör, pres. sing. till facere,
göra (till en ie. rot med uddljudande
dh- o. urbesl. med eng. do, göra, sv.
dåd osv.). Jfr faktor, faktum osv.

fack, liten låda, 1804 = da. fag, från
lty. fa(c)k = fhty. fah, avdelning, mur
m. m. (ty. fach), ags. fæc, även;
tidrymd, av germ. *faka- = ie. *pago-,
till roten påg i lat. compāges, fog, grek.
pḗgnymi, fäster, pagḗ, fälla, fiskryssja,
jfr sv. lånordet kompakt; alltså egentl.:
sammanfogning. Om en rotvariant pag
se fager, foga, fägna. — Förr även:
fakt, 1764, Weste 1807 (som biform)
m. fl.; med t av okänt ursprung. — I
betyd, ’kunskaps- el. näringsgren’ 1801
i en översättning från tyskan, men
förkastas som osvenskt i Åbo allm.
lit.-tidn. 1803; upptages sedan av
fosfori-sterna i Polyfem, men ogillas som
ger-manism av Vitalis 1821 o. av Palmblad
1837. Mjöberg Festskr. t. Söderwall
s. 269.

fackla, t. ex. Lex. Linc. 1640 (fakla),
ä. nsv. även fakel, plur. faklar 1626,
jämte da. fakkel från lty. el. ty. fackel
(fsax. fakla, fhty. facchala), från lat.
facula, dimin. till fax, genit. facis, fackla.

fadd, 1746, jfr: pastor Fadd
Lenngren; Lindfors 1815, av fra. fade, av
omtvistat ursprung.

fadder, = y. fsv., da.; jfr Var. rer.
1538: faddre m., faddra f.; från mlty.
vadder(e); jfr fhty. gifataro (ty.
gevatter), ags. gefædera, översättning av lat.
(kyrkl.) compater, ’medfader’ i andlig
mening: dopet uppfattades som en ny
födelse, där faddrarna blevo barnets
andliga föräldrar; jfr gudfader,
gudmor
. — I ä. nsv. även som motsv. ord
i ty.: kusin o. d., i hövligt el. gemytligt
tilltal.

fader, fsv. faþir = isl. faðir, got.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free