- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
126

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fadermördare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fsax. fadar, fhty. fater (ty. vater), ags.
fæder (eng. father), av germ. *faðer =
ie. *pətér (*patér) : lat. pater, grek. patḗr,
sanskr. pitár, armen, hair, tokar, pācaṟ,
fir. athir (med p-bortfall); en urgammal
indoeuropeisk bildning av barnspråkets
pa (jfr pappa) med avledn. -t(e)r, sorn
tjänar att uttrycka relativa begrepp o.
egenskaper (fader ~ moder, öster ~
väster
, lat. noster, vår ~ vester, eder,
osv.). — Den analogiska plur.-formen
farar i vissa sv. dial. o. i ä. nsv.
motsvaras av fsv. plur. fadhrar. — Far
(= y. fsv.) har uppkommit i obetonad
ställning. — Jfr fäderne. — Gå till
sina fäder
, efter 1 Mos. 15: 15, om
Abraham. — I got. (Ulfilas bibel)
er-sättes det blott en gång uppvisade fadar
av barnordet atta (t. o. m. i bönen
Fader vår), jfr de obesl. lat. o. grek.
atta m. fl. — Farfar, fsv. faþurfaþir
(till genit. faþur) = isl. fǫðurfaðir;
danskan har i stället numera bestefar; jfr
ty. grossvater (till gross, stor). I isl.
även afi, farfar (möjl. besl. med lat.
avus ds.), o. i fhty. ano (av
barnspråksstammen an-, jfr lat. anus, gammal
kvinna, grek. annís, mormor, osv.).

fadermördare, om ett slags höga
kragar, 1846, motsv. da. fadermorder från
ty. vatermörder (1833); enl. somliga
beroende på skämtsam förvrängning el.
missförstånd av likbetyd, fra. parasite,
som uppfattats som parricide = lat.
par(r)icīda, som dödat nära släkting(ar).

fager, fsv. fagher, fager, skön, vacker,
redan i fsv. i förb. fagher ordh, vackra
ord o. löften utan mening (med den
fsv. komparationen fæghre, fægherst kvar
i sv. dial.) = isl. fagr, da. fager, i ä. da.
också faur, feir (det senare efter kompar.
feire), got. fagrs (lämplig, passande),
fsax., fhty. fagar, ags. fæger (eng. fair,
bl. a. även ’blond’), av germ. *faᵹra-,
med r-avledn. (liksom bitter, diger,
vitter
) till germ. faᵹ- i fägna o. (med
avljud) i foga, feja; med grammatisk
växling i got. fahêþs, glädje.
Grundbetyd.: passande (som i got.); i fråga
om sinnesstämning: passande,
harmonisk. Med avs. på betyd.-utvecklingeri
jfr fslav. lěpŭ, skön, passande. Se f. ö.
de besläktade , vb, fånga samt jfr
följ. — Betyd, ’vacker’, som i riksspr.
numera förekommer blott i poetisk stil
(utom i t. ex. snutfager), är fullt
levande i flera dialekter. Om dess forna
folkliga karaktär vittna de synnerl.
talrika ortnamnen, där ordet ingår, t. ex.
o. 50 Fagerhult. — Jfr snutfager.

faggor, plur., i uttr. med i; under
1700-t. även sing.: föra i faggan, bära
i faggan
, om fördärv, sjukdom o. d.,
som för ngt med sig, har ngt i sitt våld;
jfr sv. dial. med betyd.: värjo, gömmor;
enl. Spegel Gl. 1712 betyder faggor
’rimsor af kläderna’; = nisl. fäggur, f. plur.,
restyg, jfr no. fagg, bylte, eng. fadge,
bylte (lån från nord.). Uttrycket
betyder alltså: ha ngt i kläderna el. dyl.
Säkerl. bildat med intensivfördubbling
av kons. (av samma slag som de hos
förf. NTfF 3 R. XII s. 49 o. Mediagem.
behandlade orden) till den stam, som
ingår i det sannol. från germ. spr.
stammande ital. fagotto, bylte (med rom.
suffix) (> fra. fagot > eng. faggot; se
fagott); trol. till roten i foga osv.;
alltså egentl.: det sammanbundna el.
dyl., med likbetyd, släktingar i slav.
språk.

fagott, 1696 = ty., av fra. fagot =
ital. fagotto, bunt, knippa, antagl. på
grund därav att instrumentet
uppkommit genom hopvikning av bombarden;
ytterst av germ. ursprung, se närmare
faggor. — Förr på grund av sin
behagliga ton även kallad dulcian (till lat.
dulcis, ljuv).

fajans, 1782, från fra. faïence, efter
den ital. staden Faenza.

fakter, se under fukter.

faktor, redan o. 1550 i olika betyd.;
om tryckerifaktor Dalins Arg. 1732; som
matem. term från 1700-t., av lat. factor,
som förfärdigar, till facere, göra (se
facit).

faktotum, 1617, i fullt modern betyd.
1706 = ty. osv., av nlat. factotum, av
lat. imper. fac, gör (se facit), o. tōtum,
allt (se total).

faktum, av lat. factum, gärning, egentl,
part. pf. pass. neutr. till facere, göra
(se facit).

fakultet, om universitetsfakulteter
1604, i den föråldrade betyd. ’vetenskap’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free