- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
128

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fallala ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med avs. på sbst. fall i betyd, ’(slaktad)
djurkropp’ jfr kadaver.

fallala, fallera, osv., interj. o. sbst.,
1657: fala fala falallerila, Bellman 1791:
falliralliralla osv., motsv. da. fallala
m. m., eng. falala osv., egentl, en
refräng, bildad av tonbenämningarna fa
o. la o. inkommen med den särsk. i
England o. Italien odlade form av
madrigalen, som med anl. av refrängen fått
namnet fala. Palmlöf i SAOB.

fallera, vb, Wivallius, i ä. nsv. även:
göra konkurs (jfr följ.), från ty.
fallieren, av ital. fallire, fela, slå fel (= fra.
faillir, se fela), av vulg.-lat. *fallīre,
biform till fallere ds., även: bedraga,
av mycket omstritt ursprung (se, utom
litteraturen hos Walde2, Reichelt Zfvergl.
Sprachf. 46: 344); jfr fals 1, falsk.

fallissemang, tysk bildning för fra.
faillite, konkurs, till föreg.

falna, = fsv.: vissna, tyna bort =
isl. fǫlna, ä. da. falne, till adj. fal, blek,
i falaska. Parallellbildning: da. falme.

fallrep, i uttr. vara el. bringa på
fallrepet
, skämtsam anslutning till
sjöt. fallrep. Förr i uttr. på fallrep(et),
i betyd, ’till slut, till avsked’, t. ex.
Hallman: ’På fallrep ta en sup’, motsv.
i da., som även haft men nu knappast
har den förstnämnda anv. av ordet.

1. fals, svek = fsv., isl. = mlty.,
mhty., vals, substantivering av fsv. (osv.)
adj. fals, av lat. falsus, falsk, part. pf.
pass. till fallere, bl. a.: bedraga; jfr
fallera, falsett, falsk o. fåt.

2. fals, kant, fog o. d., ä. nsv. falts
1697, från ty. falz, till fhty., ty. falzen,
lägga tillsamman, av germ. *fallan, väl
besl. med lat. pellere (av *peldere), stöta;
se ambult, filt, propeller.

falsett, Wikforss 1804 = ty., liksom
många andra musiktermer från ital.:
falsetto, till fals 1, alltså: falsk röst.
— Tidigare i sv. den franska formen
fansset(t) 1780.

falsk, fsv. falsker = da. falsk, från mlty.
valsch = ty. falsch, biform till fals 1.

Falsterbo, fsv., fda. Falsterbōde, -bōdhæ;
av da. önamnet Falster (se Fal-)
o. bod; efter de sjöbodar, där invånare
på Falster uppehöllo sig under
sillfångsttiden.

familj, 1558, i ä. nsv. även familie
(vartill sammans, familjefest osv.)
m. m. = ty. familie, fra. famille osv.,
av lat. familia, egentl.: samtliga tjänarna
i ett hus, till famulus, tjänare, av ovisst
ursprung (jfr, utom litteraturen hos
Walde2, Reichelt Zfvergl. Sprachf. 46:
344, som hävdar den gamla
sammanställningen med sanskr. dhāman-,
bostad). — Ett inhemskt nordiskt ord för
’familj’ är isl. hýski (se hjon).

famla, NT 1526: fambla = da. famle,
lty. fammeln, ä. eng. famble; med
avljudsformen sv. dial., no. fimla = mlty.
fimmelen, o. sv. fumla (se d. o.). Sannol.
av imitativ karaktär, med en bland
dylika bildningar vanlig formväxling; jfr
fubbla. Knappast, såsom antagits, besl.
med isl. fimr, sv. dial. femmer, rask, o.
fir. eim (av ie. *peimi-) ds. Ordet har
ej heller, såsom man också hållit före,
uppstått genom metates ur isl. falma
ds., som är en avljudsform till germ.
*fōlian = fsax. gifôlian, beröra, känna,
mlty. vôlen (varav da. føle), ags. félan
(eng. feel) osv.

famn, fsv. famn, fagm m. m., famn,
börda som man bär i famnen = no.
famn, da. favn; samtliga former väl av
*faðm-, motsv. isl. faðmr, fsax. fathmôs
plur., fhty. fadam, -um (ty. faden, tråd,
egentl.: så mycket som avmätts med de
utsträckta armarna), ags. fæðm (eng.
fathom); egentl.: utbredda armar, sedan
som måttsbestämning (i vissa språk
ensamt kvarlevande); av germ. *faþma-,
m
-avledn. till germ. faþ- l got. faþa
f., om hägnad (motsv. isl. *fǫð, enl. M.
Oisen i vissa fno. ortnamn); besl. med
lat. patēre, stå öppen (jfr paten,
patent
), grek. petánnymi, utbreder, gael.
aitheamh (*patemā), ett längdmått, osv.
Jfr foder 1. — Enl. somliga ha dock
famn o. da. favn utvecklats ur ett
*faþmna- > *famna-; jfr den mlty.
n-stammen vademe m.; alltså med n
uppkommet i nomin. såsom t. ex. i brunn.
— I fråga om famn som
måttsbeteckning erinras om ty. klafter, famn (fhty.
clâfdra), besl. med ags. clyppan,
omfamna; jfr de ävenledes från
kroppsdelsnamn utgående aln, fot, tum.

1. fan, på fjäder, 1727, från lty. fân

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free