Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - faren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fejd, fsv. feghþ, feyd, ä. nsv. även
feide, jämte da. feide från mlty. veide =
fhty. fêhida (ty. fehde nyupptaget), ags.
fǽhð, hat, fiendskap, strid, av germ.
*faih-iþō, till adj. *faiha- i fhty. fêh,
fientlig, ags. fáh, utsatt för förföljelse
o. hämnd (eng. foe, fiende) osv., jfr
got. faiha n. plur., jämte bifaihôn med
ngt olika betyd.: (begå) oförrätt,
bedrägeri o. d.; av ie. poik-, jfr fpreuss.
po-paika, bedrager ~ litau. piktas, ond,
vred. Om fir. óech, fiende, som
vanligen föres hit (ie. *poiko-), är besl., torde
vara ovisst (se H. Pedersen Ark. 20: 382).
— Fejdebrev, från mlty. veidebrêf.
1. fela, jfr fsv. misfēlas, slå fel, o.
pres. fegler (= feiler) ds., jämte da. feile
från mlty. feilen = ty. fehlen, eng. fail:
från ffra. faillir; etymol. identiskt med
(det egentl, ital.) fallera (se d. o.). —
Fel n. = mlty. feil m., jfr ty. fehler m.,
fra. faille. — Fel, adv. i slå fel o. d.,
P. Svart Kr., jfr lty. feil slân osv.
2. fela, sbst., se fiol.
Felix, mansn., av lat. fēlix, fruktbar,
lycklig.
Fellingsbro, härad o. socken i Vstml.,
fsv. Fiælandsbro, till fsv. mansn.
Fiæland o. bro i betyd. ’anlagd väg’. Samma
personnamn ingår i Fjärdingslöv (se
d. o.). En annan förmodan se Noreen
Spr. stud. 3, rättelser.
fem, fsv. fæm = isl. fim(m), da. fem =
got. fimf, fsax. fif, fhty. fimf (ty. fünf), ags.
fif (eng. five), av germ. *fimfi = ie.
*penku̯e i lat. quinque (med qu- från det
följande qu- el. från quat(t)uor), grek. pénte,
sanskr. páñca (jfr punsch), ir. cōic, litau.
(böjd form) penkì, osv.; med annan
bildning: fslav. pętĭ. — Germ. -f genom
assimilation med uddljudet. I nord. språk hade
man väntat ett samnord. *fēf (fsv. *fǣf);
fsv. fæm beror på partiell anslutning
till ordningstalet *fimti (varav fæm(p)te
efter vokalen i fæm), isl. fim(m) på
fullständig anslutning till det samma. — Ej
kunna räkna till fem, Brasck 1645,
motsv. i da., ty., span. (no sabe cuantos
son cinco) m. fl.; i da. även til ti, syftande
på fingrarnas antal å ena resp. båda
händerna, vilket vid räkning spelade en
viktig roll i äldre tider, liksom ännu
vid inlärande av räknekonsten; jfr lat.
nescit quot digitos habet in manu, han
vet ej, hur många fingrar han har på
handen, ävensom sv. kunna på sina
fem fingrar, motsv. da. kunne paa
sine fingre. På de fem fingrarna syftar
även uttr. det är så säkert som fem.
— Till det av fem avledda sbst. femma
hör uttr. det var en annan femma.
Motsv. uttr. äro t. ex. i da. det var et
andet par buxer, i eng. that’s another
pair of shoes (skor), i fra. c’est une
autre paire de manches (ärmar). —
Femte, fsv. fæm(p)te (med -æ från fem),
även fimte, motsv. isl. fimti, got. fimfta,
ty. fünfte, eng. fifth osv., n-stammar,
motsv. o-stammarna grek. pémptos, lat.
quintus (se kvint) osv. — Femtio, y.
fsv. fæmtio, ombildat av fæmtighi = isl.
fimm tigir, got. fimf tigjus, ty. fünfzig,
eng. fifty osv.; av fem o. germ. *teᵹu-,
tiotal; se tjog o. tio. — Femton, fsv.
fæm(p)tan, motsv. isl. fimtán, got.
fimftaihun, ty. fünfzehn, eng. fifteen osv.;
av fem o. germ. *tehun (= tio) el.
(i de nord. spr.) möjl. avljudsformen
*tǣhun (jfr got. -têhund, tiotal; se
Kock Ark. 9: 137 f.; dock ovisst, varom
se tio).
feminin, adj., ytterst av lat.
fēminīnus, kvinnlig, till fēmina, kvinna
(sannol. med f- av ie. dh, till roten dhē(i)
i dia).
Femmen, sjön., Smal., av fsv.
*Fæm- i gårdn. fsv. Fæmsrydh, Fimsidh;
dialekternas uttal visar hän på ett i sv.
annars ej uppvisat germ. *faima- =
fhty., ty. feim, ags. fám (eng. foam),
skum, jämte no. feim i liknande betyd.,
av ie. *(s)poimo-, jfr lat. spūma ds.;
alltså: skumsjön; se förf. Sjön. 1: 116
o. pimsten.
fena, Spegel 1712, antingen utvecklat
ur fsv. fina el. i yngre tid uppkommen
utvidgning av ett fsv. *fin = ä. nsv.
fe(e)n, fänn, Lex. Linc. 1640 osv. (även
fen plur.) = sv. dial.; av germ. *finō(n)-;
besl. med likhet, mlty. vinne (ty. finne),
ags. finn (eng. fin) med -nn-, möjl.
uppkommet ur n-stamsböjning (jfr kvinna:
got. qinō); med m-avledn. i sv. dial.
fime, flaml. vimme (även: snärp); jfr
f. ö. sv. dial. fen n., fena, agn, borst
(jfr kofen, sv. dial. kornfena), no. finn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
