- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
133

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - faren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fejd, fsv. feghp, feyd, ä. nsv. även
feide, jämte da. feide från mlty. veide =
fhty. féhida (ty. fehde nyupptaget), ägs.
f&hÖ, hat, fiendskap, strid, av germ.
*faih-ipö, till adj. *faiha- i fhty. féh,
fientlig, ägs. f åh, utsatt för förföljelse
o. hämnd (eng. foe, fiende) osv., jfr
got. faiha n. plur., jämte bifaihön med
ngt olika betyd.: (begå) oförrätt,
bedrägeri o. d.; av ie. poik-, jfr fpreuss.
po-paika, bedrager ^ litau. piktas, ond,
vred. Om fir. 6ech, fiende, som
vanligen föres hit (ie. *poiko~), är besl., torde
vara ovisst (se H. Pedersen Ark. 20: 382).
- Fejdebrev, från mlty. veidebréf.

1. fela, jfr fsv. misfelas, slå fel, o.
pres. fegler (- feiler) ds., jämte da. feile
från mlty. feilen = ty. fehlen, eng. fail:
från ffra. faillir; etymol. identiskt med
(det egentl, ital.) fallera (se d. o.). -
Fel n. = mlty. feil m., jfr ty. fehler m.,
fra. faille. - Fel, adv. i slå fel o. d.,
P. Svart Kr., jfr Ity. feil slån osv.

2. fela, sbst., se fiol.

Felix, mansn., av lat. félix, fruktbar,
lycklig.

Fellingsbro, härad o. socken i Vstml.,
fsv. Ficelandsbro, till fsv. mansn.
Fice-land o. bro i betyd, ’anlagd väg’. Samma
personnamn ingår i Fjärdingslöv (se
d. o.). En annan förmodan se Noreen
Spr. stud. 3, rättelser.

fem, fsv. fcem - isl. fim(m), da. fem =
got. fimf, fsax. f tf, fhty. fimf (ty. funf), ägs.
fif (eng. five), av germ. *fimfi = ie.
*pen-k"e i lat. quinque (med qu- från det
följande qu- el. från quat(t)uor), grek. pénte,
sanskr. pdnca (jfr punsch), ir. cöic, litau.
(böjd form) penki, osv.; med annan
bildning: fslav. peti. - Germ. -/"genom
assimilation med uddljudet. I nord. språk hade
man väntat ett samnord. *:/’ef (fsv. *fcef)-,
fsv. fcem beror på partiell anslutning
till ordningstalet *fimti (varav fcem(p)te
efter vokalen i fcem), isl. fim(m) på
fullständig anslutning till det samma. - Ej
kunna räkna till fem, Brasck 1645,
motsv. i da., ty., spän. (no sabe cuantos
son cinco) m. fl.; i da. även til f i,-syftande
på fingrarnas antal å ena resp. båda
händerna, vilket vid räkning spelade en
viktig roll i äldre tider, liksom ännu
vid inlärande av räknekonsten; jfr lat.
nescit quot digitos habet in manu, han
vet ej, hur många fingrar han har på
handen, ävensom sv. kunna på sina
fem fingrar, motsv. da. kunne paa
sine flngre. På de fem fingrarna syftar
även uttr. det är så säkert som fem.
- Till det av fem avledda sbst. femma
hör uttr. det var en annan femma.
Motsv. uttr. äro t. ex. i da. det var et
andel par buxer, i eng. thafs another
pair of shoes (skor), i fra. c’est une
autre paire de manches (ärmar). -
Femte, fsv. fcem(p)te (med -ce från fem),
även fimte, motsv. isl. fimti, got. ftmfta,
ty. funfte, eng. fifth osv., n-stammar,
motsv. o-stammarna grek. pémptos, lat.
quintus (se kvint) osv. - Femtio, y.
fsv. fcemtio, ombildat av fcemtighi = isl.
fimm tigir, got. fimf tigjus, ty. funfzig,
eng. fifty osv.; av fem o. germ. *te$u-,
tiotal; se tjog o. tio. - Femton, fsv.
fcem(p)tan, motsv. isl. fimtdn, got.
flmf-taihun, ty. funfzehn, eng. ftfteen osv.;
av fem o. germ. *tehun (= tio) el.
(i de nord. spr.) möjl. avljtidsformen
*tcéhun (jfr got. -téhund, tiotal; se
Kock Ark. 9: 137 f.; dock ovisst, varom
se tio).

feminin, adj., ytterst av lat.
fémini-nus, kvinnlig, till femina, kvinna
(san-nol. med /*- av ie. dh, till roten dhe(i)
i dia).

Femmen, sjön., Smal., av fsv.
*Fcem-i gårdn. fsv. Fcemsrydh, Fimsidh;
dialekternas uttal visar hän på ett i sv.
annars ej uppvisat germ. *faima- =
fhty., ty. feim, ägs. fam (eng. foam),
skum, jämte no. feim i liknande betyd.,
av ie. *(s)poimo-, jfr lat. spuma ds.;
alltså: skumsjön; se förf. Sjön. 1: 116
o. pimsten.

fena, Spegel 1712, antingen utvecklat
ur fsv. fina el. i yngre tid uppkommen
utvidgning av ett fsv. *fin = ä. nsv.
fe(e)n, fann, Lex. Linc. 1640 osv. (även
fen plur.) = sv. dial.; av germ. *flnö(n)-;
besl. med likhet, mlty. vinne (ty. finne),
ägs. finn (eng. fin) med -nn-, möjl.
uppkommet ur n-stamsböjning (jfr kvinna:
got. qinö); med m-avledn. i sv. dial.
fime, flaml. vimme (även: snärp); jfr
f. ö. sv. dial. fen n., fena, agn, borst
(jfr k of e n, sv. dial. kornfena), no. finn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free