- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
136

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fenomen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-l (jfr skovel, tvål o. a.) till ie.
roten pi(n)k, ristar o. d., i sanskr.
piṁçáti, uthugger, osv. Dunkelt är
isl. þél, fil (väl med þ för f; jfr dock
förf. Ark. 7: 160 n. 3 o. Lidén Stud. s.
42 n. 5, som här antaga en
parallellbildning av ie. roten te(n)k). Litteratur
se f. ö. Falk-Torp s. 1458.

3. fil-, i filbunke, ä. nsv. även
file- 1637 såsom ännu i dial., filmjölk;
jfr ä. sv. fil Linné, i Finnl. även neutr,,
no. file, fel(e) m.; av mycket omstritt
ursprung; kan ej, såsom dock stundom
skett, skiljas från isl. þél n., löpnad
mjölk, i vilket fall þ snarast är det
äldre uddljudet; sannol. alltså ett germ.
*þenh(i)la-, till roten i tät (*þenh-t-),
tätmjölk. Litteratur se Falk-Torp s. 1458.

filé, från fra. filet = ital. filetto,
kanske med suffixbyte för filé, ffra. filee,
av *filatum, till lat. fīlum, tråd (se fil
1), alltså efter formen el. utseendet.

filfras, järv, 1672: fillfrass, från ty.
vielfrass, egentl.: storätare, från mlty.
veelvrâtz med omtydning efter veel,
mycket (se full), o. vrâtz, fråssare; väl
urspr, (genom hanseatiska
pälshandlande?) lånat från no. fell- el. fjallfross,
av fjäll 1 o. no. fross, jfr isl. o. sv. dial.
fress, hankatt, som möjl. är släkt med
fräsa, frasa o. frusa. Enl. Böhtlingk
Ber. d. sächs. Gesellsch. d. Wiss., Phil.
hist. Kl. 1901, s. 35 f., är däremot det
no. ordet tvärtom en ombildning av det
tyska.

filial, av nlat. filiale, neutr. till mlat.
filiālis, till lat. fīlius, son, o. fīlia,
dotter.

filigran el. -gram, från fra. filigrane
= ital. filigrana, av lat. fīlum, tråd
(se fil 1), o. grānum (= sv. korn).

filipin, från fra., omtytt efter ty.
vielliebchen, hjärtanskär (ein v. essen,
spela f.), även flerstädes i Tyskland
ombildat till philippinchen.

Filipstad, stadsn., 1611, efter prins
Karl Filip, son till stadens grundläggare
Karl IX.

filister, C. F. Dahlgren; egentl, tyskt
studentuttryck: bracka; som det
förefaller utgånget från Jena i slutet av
1600-t. Stundom härlett från det
bibliska folknamnet filistéer i motsättning
till det utvalda folket, judarna, dvs.
här: studenterna. Ordet synes
emellertid äldst ha använts om stadssoldater,
vilka här som i Sverige ofta benämndes
med öknamn (jfr ä. sv. korv). Enl.
Schröder Streckformen s. 20 f. däremot
en förlängd form av ett inhemskt
föraktligt uttr. fister.

film, från eng. film, hinna, av ags.
filmen, besl. med grek. pélma, fotsula m.
m., o. fjäll 2, jfr även fäll.

filolog = ty. philolog(e), av lat.
philologus, vän av vetenskaper, senare:
språklärd, av grek. adj. philólogos, som
älskar vetenskap, till phílos, kär, o.
lógos, tal, berättelse m. m. (jfr logik),
till légein, säga, samla (jfr lexikon)
= lat. legere läsa (jfr legend osv.).

filt, y. fsv. filter P. Månsson = da.
filt, från mlty. vilt = fhty., ty. filz, ags.,
eng. felt; av en germ. s-stam *feltaz,
*filtiz (sedan *filtir-, vartill de från germ.
lånade mlat. filtrum, ital. feltro, fra.
feutre, jfr filtrera) = ie. *peldos, till
roten peld, stöta (se fals); filten
beredes genom stampning; jfr det analogt
uppkomna kläde ävensom det
inhemska uttr. för filt under tova med
liknande betyd.-historia. Erdmann Kleid u.
Filz (Skr. utg. av Hum. Vet.-Samf. i
Ups. I. 3). — Filta sig, jfr ty. sich
filzen
.

filtrera, från fra. filtrer, avledn. av
filtre, lärt ord vid sidan av det äldre
feutre, till germ. filt- (se filt); alltså
egentl.: sila genom filt.

filur, filour St.-post. 1780, filur Kexel
1790-t.; felouer pl. Lucidor o. 1670,
philou 1767, filou Bellman = da. filur,
ombildning av fra. filou, skälm; sannol.
skedd i da. i anslutning till ä. da. =
ä. nsv. lur, listig person, filur, från mlty.
lûr ds. (se lura 1).

fimmel- el. fimmerstång, fimber- 1549,
båda formerna på 1600-t.; av okänd
härledning (jfr isl. fimbul-, stor?).

fin = fsv. = isl. fínn, mlty. fîn, ty.
fein, eng. fine; från ffra. fin, ital. fino,
till ett mlat. finus, ytterst till lat. fīnis,
slut; alltså egentl.: fulländad,
fullkomlig o. d.; jfr följ. o. raffinad. —
Finhyllt, se hyllt.

final, ytterst av ital. finale, slutstycke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free