- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
141

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fjäll ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fjärmare, fjärmast, jfr fsv. adv.
fiærmēr, fiærme, superl. fiærmast o. da.
fjermer (om högra hästen), isl.-fno. firr-,
fjarrmeir(r)
, bildat av stammen i fjär 2,
fjärran o. komparativadv. mer; jfr
närmare o. sedermera.
Superlativens m har, såsom annars antagits,
knappast något att skaffa med
super-lativsuffixet -m i sanskr. parama-,
fjärmast, utan m har här inkommit från
kompar. på -mer; jfr under
närmare. — I ä. nsv. även nybildningen
fjärrare.

fjärran, fsv. fiærran, fjärran ifrån,
långt borta, långt bort = isl. fjarran,
fsax. ferran(e), fhty. ferrana, ags. feorran;
med komparativt r-suffix liksom i
fsv. fiærre, fjärran m. m. = got. faírra,
o. fsv. fiærra = got. *faírrō; till
stammen i fjär, adv., fjärmare, got.
faírneis, gammal, *faírns i t. ex. faírnin
jêra
(jfr W. Schultze KZ 42: 92), fhty.
firni, gammal (ty. firn), ags. fyrn ds.,
fsax. fern, förgången (om år), litau.
pérnai, förra året; mty. verne,
avlägsen (ty. fern) väl däremot av fhty.
ferrana; da. fjærn genom kontamination
av ä. da. fjær o. ty. fern; i
avljuds-förh. till forn; till ie. roten per i grek.
péra, bortom, på andra sidan, sanskr.
pára-, bortom el. fjärmare varande
m. m.; jfr för(e), fjol. Med avs. på
avledn. -ana se dädan, hädan. —
Betyd.-utvecklingen ’fjärran ifrån’ (kvar
i poet. stil) till ’fjärran, långt borta’
är analog med den i ovan, ovan ifrån,
varav: ovanpå, upptill.

fjärsing, fisknamn, Linné 1740:
färsing, 1748: fiärsing = isl. fjǫrsungr, ä.
da. f(j)ersing, da. fjæsing, av germ.
*ferhsunger-, besl. med grek. pérkē,
abborre (varav lat. perca), o. sv. forell;
av ie. roten perk, pr̥k, brokig, i grek.
perknós, sanskr. prçṇi-; på grund av
de mångfärgade ränderna o. fläckarna.
— Identiskt med no. fjersing, randig
furuved.

fjärt, fsv. fiærter = da. fjert; till vb.
fjärta = da. fjerte, mlty. verten, fhty.
ferzan, ags. feortan (eng. fart), grek.
pérdō, sanskr. pard-, litau. pérdziu, osv.,
allmänt indoeur. verb; med avljudsformerna
sen-mhty. varzen (ty. farzen) o.
lty. furt, fjärt = ty. furz, vartill vb.
furzen. Jfr med omställning av vokalen
o. r: sv. dial. fräta, isl. freta. — Jämte
den ieur. stammen perd- i dessa ord
fanns ett pezd- i lat. pēdere, slov.
pezděti, jfr grek. bdéō ur bzd-. Växlingen
beror sannol. på ordens
onomatopoetiska karaktär; enl. Hirt-Weigand
däremot från en gemensam stam
*perzd-.

fjäsa, i ä. nsv., t. ex. Spegel 1685,
även: ävlas, jfr sv. dial. fjaså, kurtisera,
yra, fjas, fjäs, ä. da. fiæse, larma, no.
fjasa, fara i ogjort väder, sladdra m. m.;
väl en imitativ bildning av samma
slag som t. ex. sv. dial. pjåsa, klema
m. m., sv. pjoska o. d.; jfr mlty.
vase, prat.

fjäska, i ä. nsv., t. ex. Spegel 1685,
även: löpa fram o. d.; k-utvidgning av
föreg.; jfr förhållandet mellan de i
föreg. art. nämnda sv. dial. pjåsa o. sv.
pjoska.

fjät, fsv. fiæt = isl. fet, da. fjed, av
germ. *feta- = ie. *pedo- = grek. pédon,
mark, plats, sanskr. padá- n., spår,
steg, plats (som även kan vara ett *poda-,
jfr fslav. podŭ m. grund); jfr även litau.
pėdà, fotspår, o. (av ie. *pedi̯ā-) isl. fit
f., hud mellan tårna, simhud. Besl.
med fittja, fot o. fjätter; jfr under
tomt.

fjätter, fsv. fiætur = isl. fjǫturr, fsax.
feter m., jfr fhty. vezzera o. ags. feter f.
(eng. fetter); besl. med grek. pédē,
fotboja, lat. pedica, till ped-, fot (se fittja,
fjät, fot
). — Ty. fessel, boja = isl.
fetill, bindsle, svärdsgehäng, av germ.
*fatila-, hör till fatta.

fjöl, jämte dial. fjäl, fsv. fiöl, fiol =
isl. fjǫl, da. fjæl, ett uteslutande
nordiskt ord, som icke, såsom vanligen
antages, synes utgå från ett germ.
*felō-, utan att döma av lapska
lånordet fiello, bräde, enl. Wiklund FUF
12: 33, förutsätter ett *felho-, jfr sanskr.
phálaka- n., bräde, av en k-utvidgning
till ie. (s)phel, klyva, jfr f. ö. ryska
polŭ, bräde, osv. — I betyd, bro, spång
uppträder ordet i Husbyfjöl Ögtl.,
fsv. Hosabyfiol; närmare förf. NoB
4: 138.

fjös, dialektord, fähus, ladugård,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free