Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fjäll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämte fjus, fjäs, fäggus m. m. = isl. fjós,
no. fjos, fjös, av * fe-hus, till fä o. hus.
fjösbent, om fåglar: med fjädrar på
benen; 1828; egentl, sydsv., jfr ä. da.
fjoskbenct, till ä. da. fjoser (da. fjceser),
testar o. d., isl. *//£>s f. = mlty. vese,
frans, tåga; med avljud i fhty. fasa f.,
faso m. (ty. faser), tåga, fiber.
flabb, i betyd, ’(stor el. hängande)
mun’ o. 1640 o. i betyd, ’näsvis
pratmakare’, egentl, ’person med stor o.
gapande mun’, 1700 (flabber) = no.
flabb o. da. flab i båda betyd.; från
mlty. vlabbe = ty. flappe ds.; av germ.
flabb-, hänga löst, i ty. flappen, eng.
flabby, slapp; en hypokoristisk biform
till flap- i nisl. flapalegr, vårdslös, eng.
flap, hänga löst. - Därjämte: sv. dial.
flabb, hängande underläpp, flik, o.
fläbba, hänga läpp, sitta löst o. d. - Jfr
flep(er).
flack, 1640-t., då o. in på 1700-t. vanl.
i uttr. på (el. i) flacka fältet = da. flak,
från Ity. flack, med i slutet av enstavig
form förlängt /c, av mlty. vlak, flat =
fhty. flah (ty. flach), av germ. *fläka-;
se f. ö. flak o. f läk e samt f la ga. -
I bildlig betyd. t. ex. Tegnér 1830: ’det
haltlösa, flacka, barnsliga’. - Förr
enstaka även flak, t. ex. 1729. - Härtill,
mera enstaka, sbst. flack, flak, t. ex.
GHT på 1890-t.
flacka, 1653 =. isl. flakka, da. flakke,
jfr Ity. flackern osv., fladdra; till ie.
plag, egentl.: slå, i grek. plégé, slag, jfr
got. flökan, slå sig för bröstet; jfr flaxa,
fläkta o. flagg.
fladdra, 1619: fladra, från Ity.
flad-dern ~ ty. flattern; avljudsform:
flädermus.
Fläden, sjön., se flat.
flaga, sbst, tunn skiva, o. 1638; i
dial. även: flat yta = isl. flaga, tunt
jordlager, no.: avfläkt skiva, da. dial.
flave, torvskiva, mlty. vlage, yta,
landssträcka. Här ha sannol. två ord
sammansmält: dels en germ. stam
fla&-(biform till flak osv.); jfr grek. pldx
(genit. plakös), flat yta, skiva, samt f l o,
flott 2 ävensom planka, alltså: flata;
o. dels en grammatisk växelform till
vb. flå, jfr vb. flagna, alltså: det
avflådda el. avflängda, jfr flarn. - Om
det ej besläktade fsv. v&derflagha,
vindstöt, se flagg.
flagg, 1757, i sammans, tidigare, el.
flagga, sbst., Hund 1605: flagge, Girs
(t 1639): pl. flaggor, motsv. da. flag,
från Ity., ty. flagge - eng. flag, till
germ. flag- i isl. flpgra, fladdra, osv.;
jfr no. flaga, fsv. vcedherflagha,
vindstöt, osv.; biform till flak-, jfr flacka.
Säkerl. har Ity. flagge osv. bildats av
ett *flaggön, fladdra, med intensivisk
konsonantförlängning; se förf. Mediagem.
s. 41. - Härtill vb. flagga, t. ex.
Leopold, motsv. Ity., ty. flaggen.
flagna, Lind 1749 = isl., no.,
inkoa-tivum till flå (av *flahan), väl delvis
med anslutning till flaga.
1. flak n., (stor) yta, t. ex. Törneros,
i litteraturen annars egentl, först under
de senare årtiondena = no., av germ.
*fläka-, flat, i sv. sjön. Flaken o.
lånordet flack, jfr ty. fläche f., yta, o. vb.
fläka (itu osv.) - ie. *plag- i lat.
pläga, trakt m. m., jfr grek. pélagos,
hav, o. följ. - Avljudsformer: isl. flöki,
ägs. flöc (eng. flook), flundra (jfr floka)
samt fläck. Se även flott 2 o. flat.
2. flak i isflak = nisl., no.; egentl.
= föreg.
flake, fsv flaki = isl. flaki, da. flage
= mlty. vlake, flätverk, nät; allmänt
fört till germ. flak-, flat, i flack, flak;
jfr dat. pläga, trakt, men även: nät,
garn. Den genomgående betyd, ’flätverk
o. d.’ kunde dock tala för att här
snarare se en biform till ie. plek (i fläta),
i vilket fall lat. pläga representerade
två skilda ord.
flamma, sbst., Palmcron, I. Erici 1642;
i ä. nsv. ofta även flarn; från ty.: mlty.
flamm(e) = ty. flamme, av lat. flamma
(av *flagma, till flagräre, låga; urbesl.
med black 2). - Vb. flamma, Lind
1749, ej hos Serenius, från Ity., ty.
flarn-men, jfr lat. flammäre.
flamsa, t. ex. Kolmodin Qv.-sp. 1732
= no.; s-avledn. av en ung variantrot
på -m till flana.
flana, t. ex. 1694, ungefär: flamsa o.
flänga = no. flana, ä. da. flane, löpa
omkring; jfr grek. plandomai ds. -
Härtill: ä. nsv. flane, glop, 1622, o. flana,
slyna, 1669.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
