- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
144

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - flicka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andra uttryck för ’flicka’ o. ’gosse’ urspr,
en nedsättande el. skämtsam bildning
o. att sammanställa med no. flikja, yr,
lättsinnig kvinna, nisl. flik, löst
kvinnfolk, sv. dial. ds., besl. med no. vb.
flikja, öppna sig (om kläder), med
avljudsformen fleikja, vartill fleikja,
slinka, slyna; se A. Kock ATfSv. 16: 3
(delvis annorlunda), Florn Journ. of
engl. and germ. phil. 12: 840 o. jfr
flik. Betyd.-utvecklingen är att jämföra
med sv. flickslänga, sv. dial. slyngja,
slyna: slyngja, slänga, osv.; jfr slyna. -
Det gamla ordet för ’flicka’ var piga.

2. flicka, vb, med da. flikke från Hy.
flikken, lappa = ty. flicken; avledn. av
vlec, lapp, fläck (= fläck).

flik, Bib. 1541 = isl. flik, da. flig;
enl. somliga ytterst till den germ. roten
fli~, vara öppen (el. flat), i flina osv.
(se Florn Journ. of engl. and. germ.
phil. 12: 78 f.); snarare dock besl. med
litau. pléiszu, river o. d., alltså: avrivet
stycke 1. dyl. (Persson Indog. Wortf.
1: 233); jfr under fläsk. Samma
svå-rigliet betr. flicka l, som nog i alla
händelser är besläktat; kanske egentl,
med samma betyd, som sv. stycke om
löst kvinnfolk.

flina, 1600-t. (sbst. flin P. Svart) =
no., i dial. även st. böjn.; egentl.: visa
tänderna; avljudsform: gottl. flain,
skallig = no. flein, blottad, jfr
flint(skal-lig) o. F le n; till fli- (se föreg.); möjl.
besl. med fly 4.

flinga, atm. 1700-t. - no.;
avljudsform: sv. dial. flänga, tunn skiva =
no. flengja, o. sv. dial. -flänga, ä. sv.
flänga Linné, till flänga.

flink, Ekeblad 1651 = da., från Ity.
flink, rask, vacker, egentl.: skinande, jfr
ä. ty. flinke(i*)n ~flunkern, blinka, glänsa;
avlägset besl. med sanskr. sphulinga-,
gnista.

flint, panna (förklarat i Spegels Glossar
1712); väl till roten flina o. sv. dial.
flain, skallig; alltså: bar del (av
huvudet); jfr följ.

flinta = fsv., jfr no. flint f. = mlty.
flint(stén), ty., ägs., eng. flint; egentl. =
no., ä. da. flint, tunn skärva, motsv.
grek. plinthos, tegelsten (möjl. för äldre
*plindos; se plint); besl. med s plint,
ie. *splend-, klyva, nasalerad form av
roten i flit, split.

flintskallig, ä. nsv. flintskalloger Syll.
1649., jfr ä. nsv. flijnskallot Lex. Linc.
1640, fsv. flinskalloter o., med annan
vokalisation, sv. dial. flenskallig, no.
fleinskollutt, da. fleenskallet; till sv.
dial. flen, no. flein, bar, naken (se
FI en o. flina); avlägset besl. med fslav.
plesivu, kal (av *ploikh-, Meillet m. fl).

flirt, A. Lundegård 1893, från eng.
flirt, flurt, i samma betyd.; även: göra
narr av o. d., lätt el. snabbt röra, lätt
stöta till el. bort, jfr ofris, flirr, flirt,
lätt stöt, flirtje, yr tös; av imitativt
ursprung.

flis(a), 1648: flijser pl., Spegel 1685:
flijs, Linné 1751: flisa, jfr sv. dial. flis
= isl. flis f.; jfr mlty. vlise, stenplatta
(ty. fliesé); till en rot med betyd,
’klyva’ i flit, split, jfr flinta o.
fläsk.

flissa, motsv. ä. nsv. flisa, t. ex.
Spegel 1685, ä. nsv. o. sv. dial. flesa, no.
flisa, nisl. flissa; antagl. ljudhärmande
som fnissa.

flit = fsv.: iver, flit, omsorg, jämte
da. flid från mlty. vlit = fhty. fliz (ty.
fleiss), ägs. flit, iver, strid, jfr t. ex. ägs.
flitan, strida emot, tvista (eng. dial.
flite), till ie. roten (s)plid, klyva, i
split.

flitter, Bib. 1541, från mlty., ty.
flitter m.; egentl.: något fladdrande, jfr
meng. fliteren, fladdra, eng. flittermouse,
flädermus; avlägset besl. med fladdra.

flo, lager, stapel m. m., fsv. flö -
isl. flö, no. flo f., av germ. *flöhö-, jfr
lett. plåzi m. plur., skikt; till ie. plak,
flat; jfr f la ga. Persson Indog. Wortf.
s. 238, 877. Jfr floka.

1. flock, hop, fsv. flokker = isl. flokkr,
da. flock, ägs. flocc (eng. flock), av germ.
*flu%nä- till flyga (bildat som lock);
egentl.: flygande svärm. Jfr följ.

2. flock n., avfall av ull, i biformen
flocka även om snö, jfr isflockor 1723,
jämte da. flok(ke) från mlty. vlocke f.,
ullflock, snöflinga = fhty. floccho m.
(ty. flocke) [eng. flock], med ytterst
invecklade ursprungsförhållanden. Ofta
betraktade som inhemskt germ. o. i så
fall snarast bildningar av samma slag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free