- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
146

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - flicka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flotta, kommer däremot av ägs. fléot,
se följ. - Jfr Flundre.

flotte, ä. n s v. även flotta, fsv. floti,
y. flotte m., fgutn. a fluta, dativus
(Kock Sv. ljudhist. 2: 155, H. Pipping
GL) = isl. floti, da. flaade, ägs. /Jota,
fartyg (eng. float, flotte); av germ.
*flutan-, den flytande, bildat till flyta
som t. ex. droppe till drypa.
Av-ljudsform *fleut: ägs. fléot, skepp (eng.
fleet, flotta), m. fl.

flox, från grek. phlox (genit. phlogös),
låga (besl. med flegma).

fluga, fsv. flugha = isl. fluga, da.
flue; av germ. *flu£ön; med
avljudsfor-men *fleu&ön i no. fljuge, mlty. vlége, fhty.
flioga (ty. fliege), ägs. fléoge (eng. fly);
till flyga. - Av en stam mus- komma
däremot de likbetyd, orden i lat., grek.
o. slavo-balt. språk; jfr under det sannol.
(dock ej direkt) besläktade mygg.

flundra = fsv., no., i no. även: flat
skärva, av germ. "flundrön; med suffixet
-lön: da. flyndre, isl. flyÖra, av
*flun-driön; jfr Ity., ty. flunder; med avljud
i sv. dial. flinnra, ty. flinder o. mhty.
flander; av en rot med betyd, ’flat’ i
lat. planta, fotsula, nasalerad form till
flat (se förf. Etym. Bemerk. s. III).
Jfr de likabetydande mhty. fluoder
(germ. *flöp-) i avljudsförh. till flap- (se
flat slutet), o. isl. flöki, ägs. flöc, flundra
(se flak 1), ävensom da. plwde, ä. da.
plette, flundra, till platt, jfr ty.
platt-fisch; vidare: ty. scholle, flundra =
sydsv. dial. skotta (varom förf. Språkv,
sällsk. förh. i Ups. 1891-94 s. 86) o.
ty. dial. scharren, flundra, fra. écharde
ds.: fra. écharde, flinga (germ. stam
* skar Ö- i ty. scharte osv.). - Flunder
Var. rer. 1538 beror väl på lån från Ity.

Flundre, härad i Vgtl., fsv.
Flodnce-/jcerce/j VGL I, y. fsv. Flonna-,
Flunna-m. m.; enl. SOÄ 5: l av *Flotna-hcera}),
möjl. till runsv. *flotnar, *flutnar,
sjökrigare (jfr Rökst. flutna; besl. med
flotta), dock osäkert; jfr förf. Ark. 25:
201, 357, Lindroth NoB 3: 17. Om j
väl grundform som betyd, se även
Liden NoB 8: 12 (tn >> dn >> nn).

fluss, miner. o. medic., som
sjukdomsnamn t. ex. 1636, A. Oxenstierna
1646, från ty. fluss, egentl.: flytning
även: flod), av germ. *fluti-, jfr isl. flöt
n., a-stam (flott 1); till flyta. - I
ä. nsv. flöt i betyd, ’fluss’ (sjuk 1.) =
mlty. vlot el. fsv. flöt, jfr fsv. floti m.
i samma betyd.

fluster n., Vet. ak. handl. 1774, vanl.
tolkat som ’flyghål’ till flyga, varför
kan tala likbetyd, ä. nsv. flögd; även
förklarat som egentl, betecknande den
lilla tillspikade brädlappen utanför
flyghålet, till no. flustr, skal, flisa, utväxt,
till flysja, avskala m. m. W. Cederschiöld
Stud. över genusväxl. i fvn. o. fsv. s. 120 f.

flux, ä. nsv. flux(t), t. ex. Bib. 1541,
Girs 1627: i hög grad, mycket, Hund
o. 1600: genast; från mlty. fluckes,
vluch-tes, egentl, genit. på -(e)s till resp. germ.
iiSi- (ty. flug) o. *fluhti- (= flykt),
vbalabstr. till flyga; alltså: i flygande
(fart). Jfr hux flux.

1. fly (gung-), fsv., no. fly, (grund)
vattensamling, jfr da. dial. flye, mosse;
snarast av germ. *fleuja-,*fluja
el.*flöwja-till roten i flyta, flod. Enl. somliga:
germ. *fluhja-, besl. med lett. pelkis,
myr, osv.

2. fly (ankar-) = ä. nsv. (1700-t.),
jfr no. ankarfli, till no. fli f., skiva,
hulling, avljudsform till ägs. flå (av
*flaiö-), med n-avledn. i isl. fleinn, hake
= ägs. fldn, vartill isl. akkerisfleinn.
Möjl. har det sv. ordet påverkats av
likbetyd, ty. ankerfluget, liksom da.
an-kerflig av ty. anker’fliege.

3. fly, vb, (undfly o. d.), fsv. fly(ia)
= isl. flyja (båda delvis med stark böjn.),
motsv. fsax.,fhty. fliohan(ty. fliehen),ags.
fléon (eng. flee), got. pliuhan; ovisst om
av germ. *pleuh- el. *fleuh-; alltså dunkelt.

4. fly, räcka, fsv. fly(a), fll(a),
anordna, lämna m. m., sv. dial. även fli
= no. fli, da. fly; från mlty. vli(g)en,
st. vb, lägga lagvis, ordna = fsax.
gi-flihan, mhty. vli(h)en, ordna; egentl.:
lägga i varv el. lag; antagl. besl. med
litau. pa-pleikiu, gör bred, pri-pleikiu,
fogar sig; väl ytterst till roten pli- (germ.
fli-), vara öppen o. d. (i flik osv.), varav
betyd.: flat > lag, varv. Jfr Wood Mod.
Phil. 4: 491, äversom under f lo o.
f la ga. - Övergången fli- >> fly är
sannol. ljudlagsenlig, jfr Seip 2: 47;
annorlunda Kock Sv. ljudhist. s. 104.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free