- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
149

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - flänga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fnas, Var. rer. 1538: fnaass = no.,
da., med vb. fnasa - da. fnase; av
onomatopoetisk karaktär; jfr Persson
Indog. Wortf. 2: 810 n. 2. Jfr ä. nsv.,
sv. dial. fnis n., mjäll, fnassel. -
Parallellbildning: no. o. da. dial. knäs, se
k n as s la.

fnask, 1564, avledn. av föreg., liksom
ungefär likbetyd, no. bosk: bos, o. sv.
dial. knask: no. o. da. dial. knäs, no.
mylkr: myl, sv. smolk: smula osv.
Utvecklingen av betyd, ’lösaktig
kvinnsperson’ motsvaras af den i f ny k.

fnaska, småsyssla, oförmärkt ge sig
i väg, i ä. nsv. även: snatta, o. i dial.:
småsnöa, småregna; avledn. av föreg,
(jfr förf. Ark. 14:20). - Härtill: f n a s k e r
m. (jfr puttefnasker), som förhåller
sig till f na ska som likbetyd, f natt m.
till fnatta. Även fnusker o. 1685 (jfr
fnutter jämte fnatter; se fnatta).

fnassel, 1680 (fnasl), jfr ä. nsv. fnasla
(plur. -or); kan vara direkt avlett av
fnas, men snarare deverbativt av ett
*fnassla (jfr sv. dial. fnissla, gnugga,
gnida, vid sidan av fnissla, blemma)
liksom t. ex. yngel till yngla, isl. brjdl
’showy trifles’, till brjd, glänsa, osv.
En parallellbildning till detta *fnassla
vore sv. dial. fnarla (*fnazilön el.
*fna-zalön), smått knåpa, jfr även
likbetyd, fnalla ds. (även i litterat.: G. F.
Dahlgren, Strindberg); se Tamm Etym.
ordb.; jfr knalla, gå sakta, småpyssla, o.
k n as s l a, hörande till en i de flesta
avseenden alldeles parallell ordgrupp.

fnatta sig, om hundar: klå el. smått
gnaga sig = ä. da. f natte; jfr sv. dial.
f natt, skabb, utslag = da. f nät; besl.
med föreg.; med utomgerm. sidoformer
på ie. kn-, t. ex. grek. knaiö, gnuggar,
skrapar. - Hit hör fnatt(e), en liten f.,
Columbus (lille fnatter), liksom fnasker
till f n aska.

fnissa, småskratta, Spegel 1712:
skratta = da. fnise; ljudhär mande
liksom t. ex. flissa; säkerligen icke, såsom
stundom antages, besl. med fnysa.
Avledn.: ä. nsv. o. sv. dial. fnis(s)la, sv.
dial. fnistra (av *fnisra), vilka visa, att
ordet måste ha ganska gamla anor. -
Av samma slag äro: no. knisa, fnissa,
jämte knisla o. knistra; jfr sv. dial.
fnalla (under fnassel) ^ knalla, gå
sakta, egentl.: småpyssla o. d.

fnittra, Dalin 1850 (med -e-, vilket
väl är ourspr.); ljudhärmande såsom
föreg.; med samma konsonantväxling
som i t. ex. fnas o. sv. dial. f natt.

fnoskig, ännu ej hos Dalin 1850,
äldre: fnnskig 1800-t., jfr ä. nsv. fnusker,
tok o. d., 1600-t.; möjl. ytterst till ä.
nsv. fnasken, murken (om trä), fnuskot
ds.; sedan med -o- i anslutning till
fjoskig.

fnugg, 1682, jfr da. fnug, dammkorn
o. d. (om av fnugg; jfr f ny k), o. sv.
dial. fnagg n., kort gräs el. hår. Fnugg
är möjl. = isl. *fnpgg av germ. "fnawiva-,
till fnagg som dugg till dagg el. da.
Ing till lägg (jfr Kock Sv. ljudhist.
2: 378); eller av *fnuwwa (jfr biformen
f ny k); f. ö. liksom flera andra ord på
f n- med invecklad förhistoria; även här
förekomma, såsom vid fnas o. fnatta,
gamla rimformer med annan
begynnelsekonsonant, t. ex. grek. khnöos, dun (av
*ghnono-). - Ä. nsv. fnjngg är väl en
blandform av fnugg o. ä. nsv. fiugg,
ulltapp o. d. Lindroth Ark. 24: 364.

fnurra, sbst., 1685, ä. ofta fnurr, o.
fnnrra sig, med adj. fnurr ig o. fnurr,
jfr no. fnnrteleg, jämte sv. dial.
fnur-pen m. m.; med /c-avledn.: sv. dial.
fnurka, intrassla (med adj. fnurken,
intrasslad), o. som sbst.: vresig kvinna;
imitativt liksom ungef. likbetyd, sv.
dial. knurra, kurra, knut på tråd.

fnuttig, futtig, blandningsform av
futtig o. stammen i fnatta, fnatt; jfr
från 1700-t.: fnutter, likbetyd, med
fnatter, liten fnatt.

fnyk, 1700-t., i t. ex. icke ett f ny k,
dammkorn o. d., jfr fsv. fnuk, fnok,
Orenlighet^), ä. nsv. fnock, fnugg (1600-t.),
da. fnug n. (jfr fnugg), damm, o. isl.
fnykr m., stank. Betydelserna
’dammkorn’ o. ’lukt’ uppträda förenade även
i doft (dyft). Jfr rimformerna isl.
hnykr, knykr, snykr, stank, o. anm. till
fnugg.

fnysa, 1600-t. = isl. fnysa sv. vb,
da. f ny se st. o. sv. vb, jfr ägs. fnéosan
st. vb, fnysa; urspr, ljudhärmande,
såsom tydligt framgår av p f för f i mhty.
phnusen (även ’nysa’). Härpå beror

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free