- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
151

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fnöske ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pacifist), egentl.: fastställelse, grek.
pdssalos (*paki-), spik; besl. med få, vb;
med växelformen påg, varom se fack.
Jfr föga l, 2, ävensom påle, palats.

fogde, y. fsv. fohgdhe, jämte fsv.
fog-hat(e), foghadhe, foghote m. m.,
ståthållare, fogde, o. isl. foguti, da. foged
från mlty. voget, voged- = fhty. fogat
(ty. vogt = familjen. Vogt) osv., från
mlat. vocatus för advocätus,
förespråkare, biträde m. m. (- advokat). -
Jfr den numera obrukliga tjänstetiteln
fogat.

foliant, 1671, från ty.; jfr lat. liber
f olians, bok i helt band; se folio.

folie, från ty.: tunnt bleck av metall,
använt som underlag för ädelstenar m.
m., ofta bildl.; av lat. folium, blad; se
följ.

folie, av lat. in folio, (bok) i (helt)
blad (i motsats till kvart, oktav osv.);
ablat. till folium, blad (fra. feuille,
se följetong); jfr interfoliera,
ka-prifolium (urbesl. med blad).

folk = fsv., isl., da., fsax., fhty. (ty.
volk), ägs. (/b/c), eng.; i f örn sp r. ofta:
krigarskara; av germ. *fulka-; från
germ. spr.: litau. pulkas m., skara,
fslav. pliiku, krigarskara, av ie. *plgo-;
sannol. besl. med lat. populus, folk
(re-duplicerad bildning: *po-pel-os), plebés,
plebs o. grek. plelhos, mängd (*plé-dh-),
till ie. roten pele, fylla, vara full, vartill
sv. full. Äldst alltså: mängd. Jfr f. ö.
bl. a. Uhlenbeck PBB 26: 310. Jfr
fy l k a, fy l k e ävensom plebej, populär
o. pöbel. - Andra germ. ord för ’folk’
äro isl. IjöÖr osv., jfr ty. leute (av ovisst
urspr.; se l u d e n), o. den allmänt spridda,
tydligen samindoeur. beteckning, som
ingår i isl.pjöÖ, got.piuda osv. (se tysk).

folkfatt, se fatt 1.

folkfolor, med l av »tjockt» Z av
rÖ9 ä. nsv. fola (1700-t.); väl av ett fsv.
*forpa, skick, jfr fsv. forpa, skicka, föra,
fda. foordhw, ä. da. förde, beteende
(Noreen Sv. etym. s. 19, V. spr. 3: 101),
se fort, fordra o. forsla; med
bifor-men -foror, som kan vara dels en
sydsvensk motsvarighet till -folor (jfr f j öl
o. f j or) o. dels = fsv. föra, beteende
(se fora).

folklore, från eng. (en av W. T.
Thorns 1846 föreslagen term), till lore,
kunskap, vetenskap, av ägs. lare, oblik
kasus till lar = fhty. lera (ty. lehre,
sv. lånordet lära), av germ. *laizö; se
lära, vb.

fond, bakgrund o. kapital, från fra.
fond (lat. fundum, ack. till fnndus, -i,
m., grund) o. fonds (lat. *fundus, genit.
-öns, n.); även ingående i plafond;
urbesl. med botten. Jfr förgrund.

fonetik = ty. phonetik osv., avledn.
av grek. phöne, röst, ljud (rotbesl. med
bön).

fonograf, egentl.: ljudskrivare, av
grek. phöno- till phöne, röst, ljud (se
föreg.), o. -graphos, skrivande, till
grd-phein, skriva (se grammatik).

fontanell, från ital. fontanella, dimin.
av fonlana (se följ.).

fontän, Ekeblad 1651: fonteine (om
uti. förhåll.), f. ö. Rålamb, Spegel osv.,
från fra. fontaine, av lat. *fontäna,
avledn. till f öns, genit. fontis, källa (se
f un t).

fora, lass, i dial. även: resa, foror,
plur., beteende, fsv. föra, färd, fora,
beteende = no. fora, jfr isl. herföra,
krigarerustning; antages ofta vara lån
från mlty. vore, färd, fora = fhty. fno re
(ty. fnhre), fora, ägs. för, färd; i
av-Ijudsförh. till fara. Ordet är dock i
betyd, ’beteende’ allmänt i dial. (jfr
härtill Noreen V. Spr. 3: 85 n. 1); i
vissa (sydsv.) representerar emellertid
fora ett annat ord (se folkfolor).

fordom, fsv. forpom = isl. fordum,
da. fordum; av omtvistad härledning.
Snarast med grundbetyd, ’fore detta’,
av for, före, o. en förlorad dat. sg.
neutr. av den; troligast direkt motsv.
got. faur pamma, av germ. dat.-abl.
*pammö (Noreen Gesch. s. 183), el. möjl.
av ett *forpeim (Falk-Torp s. 266; med
utveckling till -u-, -o- i svagtonig
ställning; jfr under som). Knappast med
Kock Sv. ljudhist. 1: 424 av en gammal
dat. plur. *for(n)Öom (jfr stundom)
till ett ord motsv. isl. fyrnd f., forna
tider (med o från f örn); jfr nsv. (i)
f or do m ti m a, isl. i fyrndinni. - Ägs.
furÖum, först, just, bör kanske skiljas
från fordom; med antagande av Kocks
förklaring måste de båda orden i alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free