- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
153

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fordomtima ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

o. svagt’ (ital. forte e piano) i motsats
till det gamla klaveret, som saknade
styrka, o. klavecinen, som saknade
nyanser i styrka. - Förr
ävempiano-forte: nu vanl. förkortat till piano.

fosfor, Wikforss 1804, hos Weste
1807 med huvudtonen på senare
stavelsen = ty. phosphor, sannol. upptäckt
1669 o. så benämnt på 1670-t., av grek.
Phosphoros, ljusbärande (som sbst. om
morgonstjärnan), till phös, ljus, o.
phé-rein, bära (se d. o.). Jfr fotogen.

fossil, av lat. fossilis, till fossa, grav,
till fodio, gräver (se bädd); alltså:
uppgrävd ur jorden.

foster = fsv., (i sammans.) fostring,
avföda = isl. föstr, uppfödande,
underhåll, fosterbarn, da. foster, foster, mlty.
v öster, foder, ägs. f östor, uppfödande,
föda, av förgerm. *pät-tro- >» urgerm.
*fösra- (med inskott av t mellan s o. r
som i ström <C ie. *sroumo-), bildat
med suff. -tro- till roten pät i föda.
- Fostbrödralag, efter isl.
föstbréd-ralag, där r utstötts mellan t o. b.

fot, fsv. fö ter = isl. få tr, da. föd,
got. fötus, fsax. fot, fhty. fuoz (ty. fuss),
ägs. fot (eng. /bo/), med i got. o.
(delvis) i nord. oursprunglig u-stamsböjning,
av en urgerm. konsonantstam *föt =
ie. *pöd- = grek. pös Hesych., sanskr.
päd; med avljudsformerna grek. pous
(genit. podös; se . podager, polyp),
lat. ped- (nom. pes, jfr pedal,
expediera, fra. pied, jfr piedestal,
pionjär), grek. ped- t. ex. i trapetset, bord (se
trapets), sv. f j ät (se d. o.); även om
armen. Alltså en indoeur. beteckning.
- Fslav. har i stället noga, fot (se
nagel). - Såsom beteckning för [-längdmått-] {+längd-
mått+} har ordet urgamla anor; jfr av
på liknande sätt använda namn på
kroppsdelar o. d. aln, famn, tum. -
I betyd, ’förhållande’ o. d.: leva på
stor fot, stå på god fot osv. från
ty., där motsv. uttr. uppträda. - Sätta
på fri fot, motsv. i da. o. ty.; väl med
syftning på gamla bruk att fängsla
fötterna. .- Fotgängare, se -gångare.
- Fot sa c k, Dagl. Alleh. 1808, till
hälften övers. o. till hälften lån från ty.
fus-sack (till säck, säck). - Det särsk. från
bibeln bekanta fot ab j al l et, nu väl blott
i uttr. från hjässan till fotabjället, Bib.
1541: footbielle, innehåller ett ord, motsv.
sv. dial. bjålle, knöl; väl besl. med mlty.
bille, arsklinka, o. med boll (se d. o.).

fotogen, Grill 1861: benzin (äfven
kallad fotogen) - ty., eng.. photogen
(där o. 1860), fra. photogéne, av grek.
phöto- (grek. phös, genit. phötös), ljus,
o. génein, alstra (urbesl. med kön); jfr
fosfor o. följ.

fotografi, Sv. T. 1852: ’prof af en
nyligen uppfunnen method att upptaga
ljusbilder på papper, kallad photografi’
(i Bonniers bokhandel); ännu ej hos
Dalin 1850, men vanligt från o. med
1860-t., av eng. photography 1839 fra.
photographie 1839, av grek. phöto-, ljus
(se föreg.), o. en avledning till grdphein
skriva (se biograf).

frack, 1780-t. (om betyd, jfr nedan),
Wikforss 1804; hos Möller 1782
översättes ty. frack med: ’en engelsk
öfver-rock af gröfre kläde’; jfr da. frak(ke),
bonjour, överrock (’frack’ heter i da.
kjole), ty. frack (o. 1770) förr: överrock,
sedan: frack, fra. frac, fracque (jfr
nedan), eng. frock, om olika slag av rockar
el. blusar. I sv. o. da. lån från ty.,
som fått ordet från fra., vars frac, fraque
vanl. anses utgå från eng. frock.
Förhistoria dunkel: som grundord betraktas
ofta ffra. froc, munkkåpa, av okänt
ursprung; enl. somliga egentl, germanskt.
- Fracken i sin nuvarande form, med
utskurna rockskört, uppkom först under
den franska revolutionen; betyd, ’rock,
överrock’ i da., (o. ä. sv.) härrör från
ty. frack i den äldre betyd., som före
revolutionen även tillkom fra. fraque;
jfr ovan översättningen av ty. frack från
1782. - Vokalen -a- beror möjl. på det
öppna uttalet av eng. -o-.

[frack, adj., sv. dial., se frank.]

fradga, sbst., f., B. Olai 1578, ä. nsv.
ofta fradge m., jämte vb. fradga (Bib.
1541); avledn. av ä. nsv. fradigh,
frad-gig (1500-t.), till sbst. fsv., ä. nsv. fradha,
sv. dial. f råa f., fradga, besl. med mlt3r.
vradem (-t-), dunst, grek. prethö,
bränner, blåser. Jfr frodig. - Till en
annan avljudsserie höra likbetyd, fsv.
frödha f., isl. fraud n. ~ isl. froda, da.
fraade (meng. f röde, eng. fröth sannol.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free