- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
154

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - frakt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från nord.) <+ ägs. d-fréoöan, skumma;
jfr sanskr. pruth-, pusta, blåsa.

frakt, 1529 = da. fragt, från mlty.
vracht (varav ty. fräckt, eng. fraught);
väl - fhty. fréht f., förtjänst, lön, av
germ. *f(e)r-aihti-, av prefixet f er- (lat.
per-; se för, från) o. *aihti-, egendom
(= ätt); a-vokalen tyder på frisiskt
ursprung. Däremot nog ej av
*fr-aht-till åka. - Det härav avledda vb.
frakta finns redan i y. fsv.; från mlty.
vrachten.

fraktion, del av ett politiskt parti =
ty., av lat. f radio (genit. -önis),
brytning, av p f. -participstammen i lat.
frangere, bryta (jfr följ. o. refräng;
urbesl. med bräcka, bräsch).

fraktur, boktr., 1682, av lat. fractura,
brytning, till frangere, bryta (se föreg.);
alltså egentl.: bruten, dvs. kantig,
tryckstil. - Dessutom som kirurgisk term,
t. ex. 1782.

fram = fsv., isl., got. osv.; i got.,
ägs. (o. fsv.) även prepos. (se från); da.
frem med -e- frånkompar. fremre; egentl.
Möst neutr. till fsv. adj. framber, som
är framme, framstående m. m. - isl.
framr, ägs. fram, positiv till främre,
av ie. *pro-mo-, till pro-, framför, i lat.
pro, jfr grek. prömos, förkämpe.
Av-ljudsform: frum- i from. - Härtill
adv. framme = fsv., isl., bildat sorn
inne, nere, uppe, ute, motsv. got.
adverb på -a. - Framdeles - fsv.,
jfr da. fremdeles; ombildning, i
anslutning till del, av fsv. fram(a)lepis = isl.
framleiÖis, ä. da. framledes, till led 2.
Jfr alldeles o. -ledes, -framt i
så-fra m t se d. o.

framfusig, 1600-t. enstaka:
framfo-sigh (1682, Finnl.), sällsynt på 1700-t,
i sin nuvarande klandrande betyd,
väsentligen ett 1800-talsord; nybildning
till sv. dial. f ram fasen = no.,
utvidgning till fsv., ä. nsv., sv. dial. framfus
(-fös) = isl. framfåss, ivrig, till fsv. fus,
fös = isl. fuss, fhty. funs osv., ivrig,
av germ. *funsa- = väl ie. *pnt-tö-, till
roten i fsax. fundön, skynda i väg,
m. fl., o. besl. med finna.

framgent, 1593, äldre även -gint L.
Petri osv., till fsv. gent, gint, neutr. till
gen; väl egentl.: rakt fram; jfr adj.
framgen, 1642 o. ännu t. ex. Atterbom
o. Wingårdh, antagl. bildat till adverbet.

framlänges, se -länges.

framme, se fram.

framstupa - fsv., äldre: fram stupo,
till fsv. adv. stupo, egentl, oblik kasus
till sbst. stupa (ät tes tu pä).

framsynt, snarast lån från no.-da.,
jfr J. Lie’s ’Den fremsynte’; jfr f. ö. fsv.
framsyn = isl. framsynn o. se -sy n t.

1. frank, adj., ett 1800-talsord:
Almqvist 1839, Dalin 1850 (ej hos Weste
1807) = da., från ty. ==; från fra. franc,
fri (varav eng. frank), som åter i sin
tur tycks ha fått ordet från ett germ.
adj., väl motsv. fsv. frakker, sv. o. no.
dial. frakk, isl. frakkr, modig, rask, som
i så fall vore ett urnord. *franka-,
na-salerad form till sv. o. no. dial. frak,
ansenlig, duktig (avljudsform till fräck),
men dock även kan tänkas utgå från
ett germ. *frakna-. Jfr följ. o. franko.

2. frank, folkslag, hist. ord, motsv.
ty. franke osv. Frankernas namn, lat.
franci, ägs. francan, fhty. franchon, isl.
frakkar, fsv. franker, tolkas kanske bäst
som ’de frie’ el. ’de modige, tappre’ (till
föreg.); av många dock i stället som
’spjutbärare’, till ägs. france el. franca^
isl. frakka, spjut (jfr saxa re), vilket
emellertid från ordbildningslärans
synpunkt är betänkligt (vapennamnet är
snarare omvänt .bildat av folknamnet).
Litteratur: Schönfeld Wb. d. altgerm.
pers.- u. völkern. under Franci. - Härav
de egentl, tyska familjenamnen Frank
o. Franke (jfr Böhme, Fries, Sachs,
S c h w a b).

franko, från ital. franco, fri (di porto,
från porto), väl från germ. spr. -frank 1.

frans, senare hälften av 1500-t.:
frant-zer, plur., m. m., jämte da. frynse från
mlty. frense o. ty. frånse, från ffra.
*frenge, fra. frange (;> eng. fringe); väl
från lat. *frimbia, genom omställning
av fimbria, frans.

Frans, mansn., från ty. Franz,
förkortat av Franciscus, frank
(folkslags-namn), alltså etymologiskt identiskt med
f rån so s, se följ.

fransk, jfr y. fsv. franska, plur.,
fransmän; från mlty. fransch (jämte frans i
fransman), väl bildat till fra. France,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free