- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
172

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - följa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

forfcerde, från mlty. voruéren = mhty.
vervéren, jfr ägs. f eran ds.; avledn. av
mlty. vare, fara, fruktan (= sbst. fara).

förföra, i ä. nsv. bl. a. även: förtala,
missleda, bortföra, fsv. förföra, föra
bakom ljuset, undantränga, bortföra =
da. for fore, nu blott i dålig betyd.; från
mlty. vorvoren med samma betyd, som
i fsv. = fhty. ferfuoren (ty. ver fuh ren);
alltså egentl, dels ’föra bort’ o. dels
(med den hos prefixet för- stundom
uppträdande pejorativa bet)rd., se för
3) ’föra vilse’.

förfördela, R. Foss 1621: förfördela,
Schroderus 1639: förfördela och beswijka
= da. forfordele, från mlty.
voruordé-len .=. ä. ty. uervorlheilen, jfr ty.
tiber-vorteilen; egentl.: vinna en fördel på
en annans bekostnad, den i sv. äldst
uppvisade betyd.

förgift, se gift; förgänglig,
se -gänglig.

förgrund, Sthlmsp. 1792; efter ty.
vor-dergrnnd, som egentl, är en ologisk
motsatsbildning till hintergrund (varefter sv.
bakgrund), det senare en förtydligande
översättning av f ra. fond, bakgrund, i
stället för det likabetydande grund.

förgäta, fsv. forgceta = ä. da.
for-gcede, forgjaitte, från mlty. vorgeten, av
fsax. forgetan = fhty. fargezzan (ty.
vergessen), ägs. forgietan (eng. forget),
av för (osv.) i betyd, ’förlust, skada o.
d.’ (se för 3) o. germ. "’getan (= gitta),
egentl, ’få tag i’ o. i överförd
bemärkelse ’uppfatta’, alltså: förlora
uppfattningen av; besl. med lat. prehendere
(prendere), gripa, taga (se pris l, 2),
grek. khanddnein, fatta, fir. gataim,
tager, stjäl (av *ghednämi), även i alb. o.
slavo-balt. spr., till ie. roten ghe(n)d;
jfr gissa, gitta, gåta.

förgätmigej, Myosotis, ä. nsv.
förgät ej min Broms Gyllenm., förgät migh
icke 1639 = ä. da. forgietmigei 1594,
snarast Veronica chamaedrys, da.
for-glemmigei, efter ty. vergissmeinnicht
(förr om Veronica chamasdrys) = eng.
forgetmenot (tidigare om Ajuga o.
Veronica); möjl. på grund av dess onda
smak, som icke lätt försvann (jfr F.
Didrichsen Bland. 1: 103); enl. andra
därav att överräckandet av blomman
haft symbolisk betyd. - I något ä. sv.
även: glömmigej, glömmigaldrig. -
Dylika imperativiska växtnamn äro
t. ex. ä. sv. statt-upp-och-gack, om
Py-rola umbellata (använd mot gikt), eng.
wait-a-bit (-thorn), egentl.: vänta lite,
om en viss taggig buske, el. det
latinska namnet på sprängörten
noli-me-tangere, rör mig ej.

förgäves, y. fsv. förgäfves, ä. forgivins
(med sekundärt z), liksom da. forgjwves
från mlty. vorgeves, ä. vorgevens, till
skänks, utan ersättning el. nytta = ty.
vergebens, genitivadv. till part. pf. av
mlty. vorgeven = ty. vergeben, skänka
bort; jfr till bildningen invärtes, längs,
strax, tvärs.

förhala, draga ut på tiden (med), jfr
Asteropherus 1609: ’Då will iagh eij
länger här förhala’, fsv. förhalning ==
da. forhale, är en nordisk bildlig anv.
av sjötermen förhala, medelst kablar
osv. förflytta ett fartygen kortare sträcka,
från Ity., höll. verhalen (se hala).

förhyda, skeppsb., Rosenfeldt 1698,
väl från Ity., jfr ty. verhänten; motsv.
da. forhude; avledn. av hud; jfr isl.
hyda, hudstryka.

förkovra sig, y. fsv. forkofra(s) =
ä. da. forkovre(s), från Ity., jfr mlty.
(sik) vorkoveren, skaffa sig (m. m.); jfr
även fsv. kofra sik, repa sig = no.
kovra (seg), förtjäna m. m.; från roman,
spr.: ffra. (se) recovrer, spän. cobrar,
återvinna, av lat. recuperäre ds. (väl
bildat till recipere, mottaga; jfr recept).

förlisa, ä. nsv. (1500-t. osv.) även
förlora, förslösa, från mlt}^. vorlisen,
förlora - mhty. verliesen, biform till mlty.
vorlesen (av fsax. farliosan; se följ.).

förlora, O. Petri 1528, P. Svart 1558,
ofta som part. -adj.: förlorad (jfr den
förlorade sonen Bib.) = da. forlore,
bildat till part. pf. da. forloren, förlorad,
från mlty. vorloren, till vorlesen, förlora,
fördärva = fsax. farliosan, fhty.
firlio-san (ty. verlieren), got. fraliusan osv.
(= förlisa); enl. vanligt antagande till
ett germ. vb *leusan i avljudsförh. till
lös o. lossna; med grammatisk
växling s-z (r) som i frysa ~ ty. frieren
osv.; jfr dock van Helten ZfdW 11: 56.
I fråga om bildningen ur particip, jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free