- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
186

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - giga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(ty, dial. geigen, ofta med bibetyd. av
olika slags ljud), besl. med no. giga
vackla (se f. ö. g i ge l slutet); jfr
närmare D. Fryklund Stud. i mod. språkv.
VI. 3: 103 f.

2. giga, vb, bärga ett segel medelst
gigtågens halande, jfr da. gie (väl av
*gige), från Ity. giken = höll. gijken,
till Ity. gik = höll. gijk, rå, vartill Ity.
giktaii osv., varav sv. g ig t å g, da.
gi(é)-taug el. givtaug; rotbesl. med höll. gei,
rå, geien osv. samt möjl. med vissa av
de under giga l o. gigel nämnda
orden.

gigant = fhty., ty. gigant osv.,
liksom fra. géant (eng. gictnt) ytterst av
grek. gigas (genit.-an/os), jätte; kanske
en intensivisk reduplikationsbildning av
samma slag som titan?

gigel, Lotus, Landtbruk ss t. växt n.
1894, nyskapat efter gigel sär t, t. ex.
1858, förr även: gigals-, Lotus
cornicu-latus, vars grundbetyd, framgår av
biformen gigelständer (jämte det
allmänna k är in g tan d er), till ä. sv.
gigeliand, utskjutande tand, o. stundom
även i nsv.) gigel t än t, med tänderna
skjutande över varandra (se även Tamm
E ty m. ordb.), jfr sv. dial. *gigla, böja
ut taggarna i ett sågblad, ty. dial.
gigeln, giva en sned riktning, böja sig
åt sidan, röra sig hit o. dit ^ isl. gciga,
gå snett, no.: slänga hit o. dit; alltså
även beröring med ord för ’vackla,
vicka’, t. ex. no. gigla, o. ’gunga’, t. ex.
mhty. g igen. Säkerl. föreligga dock
här två obesläktade ordstammar, den
i gigel t än t (o. 1640: gijgeltåndt) osv.
till ie. ghi, gapa (jfr got. gogeigan,
begära, egentl.: gapa; se girig o. jfr
förf. Sjön. under Gigel n), o. en
Ijud-symbolisk för ’gunga, vagga’ (vårtill
även giga 1) av samma slag som mhty.
gugen o. sv. gunga samt i viss mån
(med hänsyn till -gg-) även vagga.

gigg, Dagl. Alleh. 1824 i annons om
en ’Engelsk Gigg’, mera allmänt på
1830-t, från eng. gig G> da. o. ty.),
nog besl. med no. giga, vackla, o. geiga,
bl. a.: slänga hit o. dit (se giga l o.
gigel slutet).

gikt, Arvidi 1651 = da. gigt, väl från
mlty. el. ty. gicht (mhty. giht), medan
fsv., sv. o. no. dial., fda. ikt synes
utgå från mlty. biformen jicht, om ock
/-bortfallet är något dunkelt. Av omstritt
ursprung. Tidigare förklaringar,
samtliga högst osäkra, se Falk-Torp ss. 309,
1468. Enl. en senare, väl motiverad
tolkning av Lessiak ZfdA’53: 101-182
sammanhänger detta liksom åtskilliga
andra sjukdomsnamn med gammal
folktro: identiskt med fhty. jiht, utsago,
försäkran o. d., sedan: förhäxande; jfr
verjehen (liksom versprechen), genom
talande förhäxa, med analogier i de
flesta andra europ, språk; jfr möjligheten
av en liknande betyd.-utveckling under
läka. Jiht (av germ. *jehti-) är vbalsbst.
till fhty. jehan, fsax. gehan (jfr bikt).
Emellertid bjuder det något emot att
skilja gikt från ägs. gicöa, gihöa ds.,
som kanske är ett annat ord än gycda
(== fhty. jucchido), till ty. jucken, klia.
- Enl. Seip 2: 58 f. innehåller ordet
(/a-prefix och är antingen lån från mlt}^
(germ. *ehti- till roten egh i igel) el.
inhemskt o. identiskt med no. ikt, ett
trådformigt vattendjur, som anses
förorsaka gikt - da. ikte, en parasitmask
(se i^gel).

Gil- i Gilberga Vrml. m. fl. ortnamn,
till isl., no. g il n., klyfta, jfr sv. dial.
gilja, hålväg, av flertydigt ursprung;
kanske till ie. roten ghi, gapa »(se
girig); jfr under gäl.

gilja, fsv. gilia, ha begär till, locka,
förföra (en kvinna), fria = isl. gilja,
lägra (en kvinna), ä. da. gill(i)e, fria.
Ordet bör väl förbindas med fsv. gicel-,
giolskaper, otukt, gi&lmaper,
lägersman, isl. gilmadr ds., sv. dial. gil,
brunstig. I så fall kunde man utgå från en
germ. rot gil i avljudsförh. till got.
gaiJjan, glädja, fsax. gél, fhty., ty. geil,
ägs. gal, yster, yppig, i mhty. (ty.) o.
ägs. även: kättjefull (med samma
betyd.-utveckling som i kat); jfr litau. gailns
bl. a. häftig, fslav. zélu, häftig, sanskr.
hela, tygellöst uppförande av en
lättsinnig kvinna. Vanligen inlägges
emellertid i gilja en grundbetyd, ’locka’
(se giller), jfr fslav. zeléti, begära; alltså:
germ. *geljön. För denna senare
härledning talar i sin mån giller.

giljotin, från fra. guillotine, uppfun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free